Väntetid SVF bukspottkörtelcancer

Omkring 1 500 personer drabbas varje år av cancer i den bukspottsproducerande exokrina pankreas, endokrina hormonproducerande tumörer eller i det periampullära området, dvs. inklusive distal gallgångstumör, tumör i ampulla Vateri respektive duodenum.

Första behandling vid bukspottkörtelcancer kan vara kirurgi, läkemedelsbehandling eller palliativ symtomlindrande behandling. Den maximala utredningstiden enligt SVF är 22 dagar för palliativ symtomlindrande behandling, 29 dagar för läkemedelsbehandling och 36 dagar för kirurgisk behandling.

Under utredningsförloppet behöver vissa patienter genomgå kompletterande diagnostik. För dessa patienter är maximal ledtid förlängd med en vecka. De anges som ”efter utökad utredning” i redovisningen.

SVF för bukspottkörtelcaner infördes under 2016 och omfattar diagnoserna ICD C25.0–9 (exklusive C25.4), C24.0, C24.1 och C17.0.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF, som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen.

Väntetiderna ska tolkas med försiktighet

  • Den väntetid som följs upp nationellt räknas från välgrundad misstanke till start av första behandling.
  • Diagrammet visar endast data som har rapporterats in till den nationella databasen. Några landsting har fortfarande svårt att rapportera alla data, t.ex. från primärvård och privata utförare.
  • SVF startar vid tidpunkten då välgrundad misstanke uppstår. Det inträffar ofta i primärvården. Många landsting har svårt att registrera ”start av SVF” vid detta tillfälle och registrerar därför tidpunkten då remissen kommer in till sjukhuset eller senare under utredningen. Den rapporterade väntetiden blir då kortare än den verkliga. De landsting som kan registrera vid rätt tidpunkt får därför längre rapporterade väntetider.
  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Kvalitetssäkringen av inrapporterad data har kommit olika långt i olika landsting och regioner.
  • Vissa diagnoser har få inrapporterade SVF, vilket gör att enskilda väntetider får stor effekt på mediantiden. Väntetiderna för diagnoser med ett fåtal fall varierar oftast mer kraftigt över tid. 
  • Om data saknas för en diagnos, region eller ett landsting beror det på att färre än tio patienter har rapporterats in. Respektive landsting har tillgång till en mer detaljerad redovisning än den som visas här.

Väntetider innan SVF 

I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

I rapporten finns två redovisningar för jämförelse. Den ena mäter datum för diagnos/bilddiagnostik till datum för åtgärdsbesked till patienter som får palliativ symtomlindrande behandling. Där konstateras att 75 procent fick besked inom maximal ledtid.

Den andra redovisningen visar datum för diagnos till datum för operation för patienter som opereras utan föregående neodajuvant behandling. Där konstateras att 33 procent opererades inom maximal ledtid.

Rapport Ingångsvärden, rapport 2, 2016 (pdf)

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Nationellt kvalitetsregister för bukspottkörtelcancer

Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm

Sidan uppdaterad: 13 november 2017