MENY

Gällande vårdprogram Waldenströms makroglobulinemi

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2017-12-07

Bilaga 2. Information om MGUS till hälsocentraler

Monoklonal gammopati av oklar signifikans (MGUS)

Vid utredningar av hög B-SR, inflammatoriskt tillstånd, anemi, leversjukdom och misstänkt malignitet utförs p-proteinfraktion. Om p-proteinfraktion visar M-komponent kan den vara kopplad till en bakomliggande malign sjukdom, av vilka de vanligaste är myelom, Waldenströms makroglobulinemi, plasmocytom och lymfom. M-komponent kan också förekomma vid kronisk inflammatorisk sjukdom, infektioner och andra maligniteter. Vanligast är dock att M-komponenten har oklar signifikans, dvs. är inte kopplad till något sjukdomstillstånd.

Vid nyupptäckt M-komponent bör anamnes tas med inriktning på ovanstående tillstånd och nedanstående symtom och fynd. Laboratorieprover bör kompletteras med Hb, s-krea och s-Ca. Uproteinfraktion alternativt fria lätta kedjor i serum, S-FLC.

Det som föranleder vidare utredning och remiss till specialistvårdmottagning i hematologi med avseende på malign sjukdom är storleken på Mkomponenten, patientens symtom och laboratoriefynd.

Larmsymtom och -fynd:

  • Förstorade lymfkörtlar, minst 1,5 cm i diameter.
  • Palpabel mjälte.
  • B-symtom: Feber > 38 °C, oavsiktlig viktnedgång, nattsvettningar.
  • Viskositetsrelaterade: nytillkommen yrsel eller synpåverkan utan annan förklaring.
  • Skelettsmärtor.
  • Organpåverkan: anemi, njurfunktionsnedsättning, hyperkalcemi.
  • Ökningshastighet av M-komponent: 25 % ökning under en tremånadersperiod.
  • Patienter med M-komponent IgG > 15 g/l, IgA > 10 g/l, IgM > 10 g/l, IgD och IgE oberoende av storlek, remitteras till hematologisk specialistvårdmottagning.
  • Förekomst av Bence Jones proteinuri och/eller patologisk kvot fria lätta kedjor i serum, S-FLC.

Vid M-komponent lägre än ovanstående och avsaknad av beskrivna symtom och fynd kan patienten följas i primärvården, lämpligen med provtagning 3–4 ggr under första året och därefter med längre intervall. Vid stabil Mkomponent föreslås årlig provtagning med P-proteinfraktion, Hb LPK TPK, s-Ca, S-albumin, S-kreatinin. Och ev. S-FLC alternativt U-proteinfraktion.