Väntetid SVF akut leukemi

I Sverige insjuknar under ett år omkring 350 vuxna personer i akut myeloisk leukemi (AML) och ungefär 50 vuxna personer i akut lymfatisk leukemi (ALL).

Första behandling är läkemedelsbehandling. Maximal ledtid är 6 dagar.

Det standardiserade vårdförloppet gäller för diagnoserna AML (C92.0, C92.0A, C92.0B, C92.5, C92.6, C92.8), APL (C92.4) och myelosarkom (C92.3) ("lokaliserad AML"), samt ALL (C91.0) och Burkitt-leukemi (C91.8) för alla patienter över 18 år samt patienter 16–18 år som vårdas vid vuxenklinik.

Vårdförloppet för akut leukemi infördes 2017. Det är en omarbetad version av vårdförloppet för AML som infördes 2015. Ledtiden har inte förändrats och data från 2016 är därför jämförbara med senare data.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen. Ett undantag gäller SVF för allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer, som har en annan avslutspunkt.

Väntetidsuppgifterna ska tolkas med försiktighet

Väntetidsuppgifterna hämtas ur den nationella väntetidsdatabasen vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Täckningsgraden i regionernas inrapportering av SVF-mätpunkterna varierar, dels mellan regionerna, dels mellan diagnoserna. De siffror som redovisas här ger främst en övergripande bild av väntetidsläget på riksnivå. Jämförelser mellan regioner och mellan diagnoser ska därför göras med stor försiktighet.

För att utvärdera uppföljningens kvalitet har en jämförelse gjorts mellan uppgifterna i väntetidsdatabasen och tillämpbara väntetidsuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Jämförelsen (som redovisas i en rapport) uppvisar skillnader både vad gäller täckningsgrad och väntetider. RCC rekommenderar därför att väga in uppgifter från både kvalitetsregistren och väntetidsdatabasen vid mer noggranna analyser av väntetiderna i vårdförloppen.

Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL 2018 (pdf)

Att vara uppmärksam på vid tolkning av väntetidsuppgifterna

Diagrammet uppdateras löpande i takt med att regionerna rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
Om färre än tio patienter rapporterats in från en region visas inte väntetiden. Uppgiften ingår dock i sammanställningen för riket.
För diagnoser med få fall varierar väntetiderna ofta kraftigt över tid eftersom enstaka fall får stor inverkan på mediantiden.
Vissa regioner har tekniska svårigheter att rapportera datumet för ”beslut om välgrundad misstanke” om det inträffar i primärvården. Då finns en risk att en annan mätpunkt i slutenvården används som start och att väntetiden därmed blir kortare. Följande SVF startar dock sällan eller aldrig i primärvården: Huvud- och halscancer, Livmoderhalscancer, Livmoderkroppscancer, Matstrups- och magsäckscancer, Sköldkörtelcancer och Äggstockscancer.

Väntetider innan SVF

I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

I rapporten från 2015 konstateras att 61 procent av patienterna med AML startade behandling inom maximal ledtid (dock med mätpunkten "första kontakt med specialist" istället för välgrundad misstanke). I rapporten från 2017 konstateras att motsvarande siffra för ALL är 58 procent.

Ingångsvärden, rapport 1, 2015 (pdf)

Ingångsvärden rapport 3, 2017 (pdf)