Generiskt kallelsesystem för gynekologisk cellprovskontroll
För att kunna erbjuda alla landets regioner en rationell och kostnadseffektiv lösning för det administrativa stöd som krävs för att införa vårdprogrammet och för att bidra till en jämlik och effektiv prevention har RCC i samverkan tillsammans med RCC Väst utvecklat ett generiskt kallelse- och uppföljningssystem för att kunna stötta införandet av vårdprogrammet.
Alla regioner erbjuds att ansluta sig
Kallelsesystemet kan användas av alla regioner som önskar bjuda in till screening för livmoderhalscancer, i systemet ingår även kopplingen till Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention (NKCx). Det ger därmed bra förutsättningar för införande och uppföljning av screeningprogrammet. En bred anslutning till kallelsesystemet bidrar till ökad kvalitet och jämlikhet inom det nationella screeningprogrammet för livmoderhalscancer.
Systemet hanterar såväl inbjudan till som uppföljning av undersökning. Kallelsesystemet ägs och förvaltas av Västra Götalandsregionen genom RCC Väst.
Kostnader
De årliga totala kostnaderna för drift och förvaltning av kallelsesystemet med koppling till NKCx uppgår till ca 4,8 miljoner kronor. Dessa kostnader behöver fördelas på de regioner som nyttjar systemet för att ge kostnadstäckning till RCC Väst. Ju fler regioner som ansluter sig till kallelsesystemet desto lägre blir respektive regions administrations- och samordningskostnad för screeningen, eftersom de fasta kostnaderna då delas på fler.
Genom reglering i Lag om offentlig upphandling (2016:1145) (LOU) infördes den 1 januari 2017 nya möjligheter till samverkan mellan upphandlande myndigheter och enheter utan att upphandling enligt regelverket aktualiseras. Det rör sig dels om samarbetsavtal mellan upphandlande myndigheter och enheter (så kallade Hamburgsamarbeten), efter den dom från EU-domstolen där undantaget fastslogs. Avtalet avser ett samarbete för att nå myndigheternas gemensamma mål och avser offentliga tjänster, omfattande såväl obligatoriska som frivilliga uppgifter. Samarbetet styrs av överväganden som hänger samman med allmänintresset.
Fördelar med samverkan
Erfarenheter från Norge, Danmark och Storbritannien inom screening för tjock- och ändtarmscancer har visat att det finns en stor potential i att samordna verksamheten från ett gemensamt kansli och med gemensamt IT-stöd. Den av RCC i samverkan nationellt samordnade SCREESCO-studien har också visat på liknande goda erfarenheter och legat till grund för gemensamt arbete med screening för tjock- och ändtarmscancer.
Lagreglering av annan avgiftsfri screening inom hälso- och sjukvården
SKR vill nämna att det i lagen (2016:659) om avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården finns bestämmelser om regionens ansvar för sådan screening utöver vad som följer av HSL. Av förordning (2019:313) om avgiftsfrihet för screening för livmoderhalscancer med cellprovtagning framgår att avgiftsfrihet gäller för screening för livmoderhalscancer med gynekologisk cellprovtagning sedan den 1 juli 2019. Därutöver framgår det av förordning (2016:660) att avgiftsfrihet gäller för screening för bröstcancer med mammografi sedan den 1 juli 2016.
Bakgrundsinformation
Nationella rekommendationer
Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan har ett nationellt vårdprogram för livmoderhalscancerprevention som rekommenderar insatser och handläggning vid screening och utredning samt vidare åtgärder och uppföljning efter åtgärder i en sammanhållen vårdkedja för att i första hand förebygga insjuknande i cervixcancer. Insatserna ska vara lika för hela landet, erbjuda vård över regiongränser och vara regionalt och nationellt samordnade när det är till fördel för kvinnorna. Vårdprogrammet är senast uppdaterat 2021-04-13 och bygger på Socialstyrelsens rekommendationer för screening i Sverige från juni 2015.
Ett mål med vårdprogrammet är att ge huvudmännen vägledning i vilka förutsättningar som krävs för införandet av ett förändrat screeningsprogram. Vårdprogrammet innehåller därmed också rekommendationer och åtgärder för att konkret införa det screeningprogram som Socialstyrelsen föreslår samt förslag som gäller utbildningsinsatser, informationsinsatser och IT-stöd:
- En nationell samordning av kallelseverksamheten bör snarast utvecklas som stöder de nya screeningrekommendationerna. Ett nationellt kallelsesystem bör övervägas.
- Kontrollfiler i kallelsesystem behöver vara tillgängliga över regiongränser för att inte utsätta kvinnor som flyttar för risk.
- Kallelsesystem och laboratoriernas IT-system behöver anpassas till Socialstyrelsens rekommendationer om screening mot cervixcancer samt detta vårdprogram.
- Regionerna rekommenderas att samordna sin kravställan på IT-system gentemot leverantörer.
- Nationellt vårdprogram för livmoderhalscancerprevention, Kunskapsbanken
Länk till annan webbplats. - Socialstyrelsens rekommendationer för screening i Sverige, juni 2015 Länk till annan webbplats.
Nationell arbetsgrupp
RCC i samverkan har även en nationell arbetsgrupp för livmoderhalscancerprevention med deltagare från alla sjukvårdsregioner för att bidra till en jämlik och effektiv prevention.
Nationell arbetsgrupp för prevention mot livmoderhalscancer
Nationell förstudie
Frågor och svar om generiskt kallelsesystem
Behöver regionen byta till generiskt kallelse- och uppföljningssystem för att kunna delta i utrotningsprojektet?
Nej, det är inte nödvändigt. Båda insatserna strävar mot regionernas gemensamma mål att utrota livmoderhalscancer och varje region behöver fatta egna beslut om vilka insatser som man ska delta i.
Vad är utrotningsprojektet?
Sveriges riksdag beslutade den 14:e april 2021 att skynda på utrotningen av livmoderhalscancer och projektet startades den 3:e maj 2021 genom att erbjuda HPV-vaccination tillsammans med HPV-screening.
Som ett första steg i en snabbare utrotning erbjuds nu kvinnor födda 1994–1998, vilka inte innefattades av barnvaccinationsprogrammet, HPV-vaccination i samband med HPV-screening, för så kallad “catch-up” vaccination. Från och med januari 2022 är även kvinnor födda 1999 inkluderade i studien.
SKR beslutade i november 2021 att rekommendera alla regioner att ansluta till detta pågående projekt att utrota livmoderhalscancer inom ramen för en forskningsstudie via Karolinska universitetssjukhuset. Karolinska universitetssjukhuset Center för Cervixcancerpreventions kansli ansvarar för studien.
Vad är generiskt kallelse- och uppföljningssytem?
Det generiska kallelsesystemet är utvecklat för att kunna stötta införandet av vårdprogrammet och hanterar såväl inbjudan till som uppföljning av undersökning. Kallelsesystemet ägs och förvaltas av Västra Götalandsregionen genom RCC Väst.
Kallelsesystemet kan användas av alla regioner som önskar bjuda in till screening för livmoderhalscancer, i systemet ingår även kopplingen till Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention (NKCx). Det ger därmed bra förutsättningar för införande och uppföljning av screeningprogrammet. En bred anslutning till kallelsesystemet bidrar till ökad kvalitet och jämlikhet inom det nationella screeningprogrammet för livmoderhalscancer.
Kan regioner ansluta till det generiska kallelse- och uppföljningssytemet utan upphandling?
Varje region är ansvarig för sina inköp och tecknande av avtal. Med stöd utifrån så kallade ”Hamburgsamarbeten” är det möjligt för regioner att samarbeta utan att regelverket om upphandling aktualiseras.
Vem tecknar anslutande regionen avtal med?
Anslutande region tecknar avtal med Västra Götalandsregionen som är ansvarigt för kallelse- och uppföljningssystemet.
Ingår supporttjänst för respektive region?
Nej, varje region behöver direktupphandla leverantör för supporttiden och kan då välja antal supporttimmar utifrån sina egna behov. Estimatet i underlaget till SKR:s rekommendation utgår från cirka 250 timmar per region och år.
Måste alla regioner ansluta till systemet?
SKR:s rekommendation bygger på att det finns en fördel om så många regioner som möjligt ansluter sig till systemet eftersom att det då blir en mer kostnadseffektiv lösning. Varje region äger själva beslutet om vilka system man använder för sin screeningverksamhet.
Vilka fördelar finns för de regioner som ansluter?
- Stöd för att snabbare kunna implementera nya rekommendationer i vårdprogrammet. I takt med att vaccinationstäckningen för HPV ökar kommer screeningsintervallen att kunna glesas ut och behov att justera IT-stöd pga ändrade screeningintervall kommer att öka.
- Automatisk informationsöverföring mellan regioner vilket är nödvändigt eftersom intervall för provtagning och uppföljning bygger på resultat av föregående prov. Screeningprogrammet omfattar dessutom unga personer som flyttar ofta.
- Minska risken för ojämlik tillgång till screening och möjlighet till tidig
upptäckt. - Ta del av generisk utveckling och minska utvecklingskostnader.
Är det samma kallelse- och uppföljningssystem för alla screeningprogram inom cancer?
För livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer så är det i grunden samma system men med olika konfigureringar utifrån screeningprogrammens behov. Även för arbetet med organiserad prostatacancertestning så finns ett system för inbjudan- och uppföljning som bygger på samma grundfunktioner.
Hur ser tidsplanen för anslutning av fler regioner ut?
Under 2022 pågår utveckling av den lösning som nära hälften av regionerna nyttjar vilket innebär att från början av 2023 kan fler regioner ansluta sig. Arbetet för en region att ansluta sig kan variera i omfattning och insats beroende på till exempel hur koppling mot regionens labb-system fungerar, hur historik från tidigare system tas med samt hur funktioner för e-remiss ser ut för aktuell region.
Vad kostar det regionen att införa systemet?
Regionala förutsättningar påverkar vilka kostnader som uppstår för att införa det generiska kallelsesystemet. För de regioner som idag nyttjar RHKS (Regionalt hälsokontrollsystem) så är det mindre arbetsinsatser för att uppgradera till generiska kallelsesystemet. För de regioner som ska byta från annan leverantör så krävs mer insatser för införandet men de behöver estimeras i varje enskilt fall utifrån regionala förutsättningar.
Vad ingår i estimatet för årlig förvaltningskostnad?
I underlaget till SKR:s rekommendation ingår årlig förvaltningskostnad (inklusive estimerad supportkostnad). Portokostnader är inte inkluderat utan tillkommer men bör vara på samma kostnadsnivå som respektive region har idag för porto. För att byta system tillkommer kostnader för att t ex föra över data från befintligt system samt att styra om integrationerna till nytt system.
Hur påverkar kallelse- och uppföljningssystemet Ineras arbete med Screeningstöd livmoderhalser?
För de regioner som ansluter till generiskt kallelse- och uppföljningssystem behövs inte en regionspecifik anslutning till Ineras tjänst utan den hanteras centralt i systemet genom Cytburken och systemet har därmed stöd för att dela relevant information över regiongränserna.
För de regioner som använder annan leverantör krävs att regionen kopplar sig mot Ineras tjänstekontrakt för att möjliggöra att information om målpopulation och resultat ska kunna delas mellan olika regioner.
En del regioner har idag kallelsesystem som har en koppling till andra system i regionen som hanterar provsvaren. Finns det möjlighet till integrering med andra system i kallelse- och uppföljningssystemet?
Generiska kallelsesystemet har kopplingar mot olika remiss- och svarssystem och har ett generellt stöd för att ansluta mot externa system.
Var hittar jag mer information?
Här på Regionala cancercentrums webbplats finns information om regionernas samarbete för utrotning av livmoderhalscancer och generiskt kallelsesystem för gynekologisk cellprovskontroll.
Regionsamarbete mot livmoderhalscancer
Generiskt kallelsesystem
På Karolinska universitetssjukhusets webbplats för projektet finns det mer information om projektet för utrotning av HPV ovh livmoderhalscancer.