Konferensens första dag bjöd på pass om teamarbete och framtidsspaning, mod och verktyg för nödvändiga samtal och prevention och tidig upptäckt.

Psykologen och organisationskonsulten Charlotta Lundgren, inledde med en uppskattad föreläsning om teamarbete och potentialen i kollektivet som inte finns i en enskild individ.

I en värld av förändring och komplexitet är samarbete och flera perspektiv avgörande för att hitta lösningar. Effektivt grupparbete kräver att vi förbättrar vår förmåga att samarbeta och förstå sammanhanget vi verkar i.

– Den verkliga styrkan ligger i att fokusera på gemensamma mål och att prioritera helheten framför individuella intressen. Genom dialog och öppen kommunikation kan vi skapa en gemensam förståelse och riktning. En trygg miljö främjar kreativitet och lärande, där misstag ses som möjligheter till förbättring. Ledarskap spelar en nyckelroll i att möjliggöra effektivt medarbetarskap och gynna positivt beteende, sa Charlotta Lundgren.

Snabb utveckling och stora utmaningar runt hörnet

Sveriges nationella cancersamordnare, Kjell Ivarsson, bjöd på en framtidsspaning. I och med att allt fler människor kommer att insjukna i cancer, blir det viktigare med förebyggande åtgärder, effektiv behandling men också att fokusera på det som händer efter behandling, i form av uppföljning, rehabilitering och palliativ vård. Cancerområdet skulle också behöva bli mer integrerat i hela hälso- och sjukvården. Kjell Ivarsson gjorde även en tillbakablick på det som hänt inom området sedan RCC:s tillkomst.

– Jag tycker att Sverige ska vara stolta över var vi är. Vi har gjort ett fint arbete och ligger långt fram i en internationell jämförelse, vilket är lätt att glömma bort. Det är samtidigt viktigt att vi inte lutar oss tillbaka. Vi har ett stort arbete framför oss, sa Kjell Ivarsson.

Elin Ylvasdotter, intressepolitisk expert på Cancerfonden berättade om kommunikation i förändring och hur Cancerfonden jobbar med att påverka samhället och beslutsfattare för att förbättra den palliativa vården.

– Den palliativa vården är väldigt ojämlik beroende på diagnos och var i Sverige man bor. Många tror sig ha djup kunskap om palliativ vård fast undersökningar visar att så inte är fallet. Sjukvårdspersonal saknar kompetens och verktyg för att prata om döden. Det finns många tabun och missuppfattningar om vad palliativ vård är, vilket gör att många patienter får palliativ vård för sent eller inte alls.

Låg kännedom bland svenskar om EU:s cancerkodex

Målet är att 80 procent av EU:s befolkning ska känna till den europeiska kodexen mot cancer år 2025. En nypublicerad studie har undersökt hur det ser ut i Sverige. Drygt 1 500 slumpvist utvalda personer har svarat på en webbaserad enkät där de fick kodexen presenterad för sig och därefter ett antal frågor att besvara. Enbart 3,7 procent har hört talas om kodexen och 27,4 procent uppger att kodexen motiverar till att förbättra sina levnadsvanor. Motivationen att förändra sina levnadsvanor var störst bland de yngre och de med universitetsutbildning.

– Slutsatsen är att kännedomen om kodexen är mycket låg, en majoritet håller med om rekommendationerna och vissa blir motiverade att ändra sina levnadsvanor, men inte alla, säger Cecilia Hultstrand, processledare för prevention vid RCC Norr, som presenterade resultaten.

Läs mer om undersökningen i en tidigare nyhet publicerad på cancercentrum.se

RCC Norr har genom samarbete med de norra regionerna fått tillgång till data från Folkhälsomyndighetens enkät ”Hälsa på lika villkor” som genomfördes år 2022. Jeanette Lundberg, sjukvårdsregional processledare för cancerprevention och David Olsson, statistiker, båda RCC Norr, presenterade resultat och data om befolkningens levnadsvanor i den norra sjukvårdsregionen.

– Personer som har kortare utbildning och lägre inkomst tenderar att i större utsträckning ha ohälsosamma levnadsvanor jämfört med personer med längre utbildning och högre inkomst, sa David Olsson.

Avsikten med att analysera data från enkätstudien är att skapa underlag till en handlingsplan för RCC Norrs fortsatta arbete med regionerna. Där målet är att förebygga cancersjukdom genom att främja hälsosamma levnadsvanor i befolkningen.

– I Sverige fortsätter cancerfallen att öka men minst 30 procent av cancerfallen går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor, sa Jeanette Lundberg.

Palliativa perspektiv och prostatacancer på konferensens andra dag

Under konferensens andra dag var fokus på forskning och fördjupning med tre parallella sessioner, två på svenska och en på engelska om translationell forskning.

Tove Stenman, sjuksköterska och doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Mittuniversitetet, presenterade sin forskning om förtroendefulla samtal i palliativ vård. Enligt vårdprogrammet bör patienter erbjudas stöd att prata om tankar och känslor men den existentiella dimensionen är det som får minst utrymme. Där kan det förtroliga samtalet bli en viktig möjlighet till stöd och lindring.

– Sjuksköterskorna beskriver hur det krävs mod för att våga stanna kvar i det svåra och oförutsägbara – att inte veta vad samtalet kommer att innehålla eller hur länge det varar. Det är inte ämnet som avgör om samtalet blir förtroligt, utan känslan. Patienterna vill själva välja vem de pratar med och ta initiativet. Får du ett förtroende, är du utvald och du väljer hur du tar vara på det. Det förtroliga samtalet kan rymma både liv och förestående död, men också skratt och humor, sa Tove Stenman.

Tea Hedlund, samordningssköterska vid kansliet för prostatacancertestning i Norr talade om kapillär PSA-provtagning inom organiserad prostatacancertestning (OPT) och en prestandastudie som gjordes hösten 2024. 100 män från Skellefteå och Sundsvall deltog i studien där provtagningskortet Capitainer®B validerades.

– Resultaten visade god överensstämmelse mellan venösa och kapillära prover. Nästa steg är att skicka provtagningskit till 500 män i Region Västerbotten under 2025. Under 2026 kommer totalt 10 000 män i norra Sverige och i Stockholm att få provtagningskit hemskickade. Studien kommer att mäta deltagandegrad och upplevelser av hemprovtagning, samt andel funnen cancer, med hjälp av kvalitetsregistret SweOPT, sa Tea Hedlund.

Syftet med kapillär provtagning är att förbättra jämlikheten inom OPT och målet är att öka antal män som deltar i OPT-erbjudandet. På sikt innebär det att fler liv kan räddas och sjukvårdsresurser kan sparas.

Delaktiga patienter mår bättre

Bo Erixon har engagerat sig som patientrepresentant i flera år. Han pratade om vikten av att patienten deltar i sin vård och delade med sig av sina erfarenheter av vården när han fick en lungcancerdiagnos. Både erfarenheter av att känna sig vilsen, inte bli tagen på allvar och när överlämningar inom vården inte fungerar. Men även upplevelser av att känna sig som en i teamet och att delta i vården.

– Patienter som är delaktiga mår bättre och lever längre. Därför är det så viktigt att patienter får lämna in uppgifter kring sitt mående och att underlag om mående kommer in i registren. Jag skulle önska Individuell patientöversikt (IPÖ) och Min vårdplan på bredare front nationellt, sa Bo Erixon.

Pär Bodén, distriktsläkare på Lits Hälsocentral och onkolog på Östersunds sjukhus, var med på länk från USA. Han har precis startat en studie som syftar till att undersöka vilka som får cancerdiagnos i senare stadium än andra baserat på socioekonomiska och geografiska faktorer. En central första frågeställning kommer exempelvis att vara om avståndet till vårdenheten gör att de kommer under behandling i ett senare stadium av sjukdomen. Genom att hitta mönster går det att bli bättre på att identifiera riskpatienter. Studien är dock i en tidig fas och ännu finns inga resultat att presentera.

Molekylär patologi och möjligheter med den nya genpanelen

Martin Isaksson Mettävainio, läkare inom patologi vid Norrlands universitetssjukhus redogjorde för nuläge och framtidsutsikter för den molekylära patologin i norra sjukvårdsregionen. Att göra gensekvenseringar kräver såväl dyrbar utrustning som personal med olika kompetenser. Enklare utrustning finns idag i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland och den mest kraftfulla utrustningen vid Norrlands universitetssjukhus. Resultaten från undersökningarna används främst för att bestämma vilken behandling en patient bör få, för att ställa diagnos eller exempelvis hitta de med sämre prognos för vissa behandlingar.

– Den nya GMS560-panelen kommer att erbjuda genomtänkta urval av gener och vara bättre än kommersiella alternativ. Vi kommer få möjlighet till mer information om ärftlighet vid cancer, säkrare diagnoser och information om hur patienten tål läkemedel. Vi ser gärna att de som arbetar nära patienterna hör av sig när nya behov och önskemål uppstår. Det krävs tydlighet och framförhållning eftersom det rör sig om dyra maskiner, sa Martin Isaksson Mettävainio.

Kostråd för att undvika undernäring hos patienter med cancer

Sandra Einarsson, institutionen för kost och måltidsvetenskap vid Umeå universitet och Sofie Backman, dietist i Region Västernorrland förklarade nutritionens betydelse och hur undernäring kan påverka cancerbehandlingen och livskvaliteten.

Studier visar att patienter med cancer har ökad risk för undernäring, som i sin tur orsakar sjukdom eller försämring av kroppsammansättning, funktionsförmåga eller sjukdomsförlopp. Kostråd till patienter som kan vara bra för all vårdpersonal att känna till är: Att äta lite och ofta, energi- och proteinrik mat, kaloririk dryck och att anpassa konsistensen.

– När den vanliga maten inte räcker till kan kosttillägg så som näringsdrycker ges. Det är viktigt att kosttillägg integreras i den vardagliga rutinen för personalen. Tips vid servering av näringsdrycker är små volymer med hög energidensitet och att servera den kall i ett glas, sa Sandra Einarsson.

De lyfte vikten av att patienter bedöms för undernäring ofta och att det finns rutiner för bedömning.

– Det är alltid lättare att förebygga än att behandla undernäring. Behandla det som går att behandla, exempelvis smärta, förstoppning, illamående och svamp. Det är betydligt svårare att behandla tidig mättnad eller nedsatt aptit, sa Sofie Backman.

Bättre behandlingsmöjligheter

Den engelskspråkiga delen av konferensen startade med föreläsningar om hur cancerceller sprider sig och bildar dottertumörer (metastaser). Håkan Hedman från Umeå universitet beskrev deras intressanta projekt som handlade om ”drug repurposing” som syftar till att hitta nya användningsområden för redan godkända läkemedel. Många cancerformer slutar svara på behandling, men genom att pröva redan godkända läkemedel kan man snabbare hitta nya och verksamma behandlingsalternativ.

Hanna Nyström från Umeå universitet och Marco Gerling från Karolinska Institutet presenterade spännande studier om hur cancervävnad växer och utvecklas. Att förstå hur tumörer och metastaser växer kan bli en nyckel till både bättre diagnos och mer träffsäker behandling – en fråga som de nu försöker besvara.

Johan Holmberg från Umeå universitet och Bengt Hallberg från Göteborgs universitet berättade om sina viktiga forskningsprojekt kring neuroblastom – en elakartad tumör som främst drabbar barn. Genom att förstå hur proteiner som HIF2α och ALK påverkar cancer, kan man utveckla mer träffsäkra och effektiva behandlingar.

Eftermiddagen började med föredrag om hur gener styrs och regleras. Nasim Sabouri från Umeå universitet berättade om en ny och lovande molekyl – så kallade G4 DNA-strukturer – som kan användas i framtidens cancerbehandling. Metoden som används, kallas fotodynamisk terapi, och detta har flera fördelar: den skadar inte frisk vävnad, fungerar i mycket små doser och är både enklare och billigare att tillverka än dagens alternativ.

Erik Chorell från Umeå universitet beskrev hur hans forskargrupp använder kemi för att hitta nya sätt att förstå och påverka de processer som ligger bakom cancer. Det handlar både om att ta fram små kemiska molekyler och om nya läkemedelsmetoder med hjälp av genetiska byggstenar, så kallade oligonukleotider.

Martin Cohn från Umeå universitet presenterade intressant forskning om proteiner som är viktiga för DNA-reparation. Genom att förstå varför personer med den ovanliga sjukdomen Fanconi Anemi är extra känsliga för cellgifter kan nya cancerbehandlingar utvecklas.

Rätt behandling till rätt patient

Dagen avslutades med två föreläsningar om det viktiga arbetet med att utveckla mer skräddarsydda behandlingar för blodcancer. Gisela Barbany från Karolinska Institutet berättade om hur helgenomsekvensering – en teknik för att kartlägga hela arvsmassan – används vid akut lymfatisk leukemi, den vanligaste cancerformen hos barn. Denna metod ger djupare kunskap om sjukdomen och kan hjälpa läkare att fatta bättre behandlingsbeslut. I framtiden tror hon att den blir en självklar del i vården av leukemipatienter.

Sofie Degerman från Umeå universitet presenterade en ny spännande studie som visar att mönster i barnets DNA – så kallad metylering – kan hjälpa till att göra riskbedömningen vid T-cell akut lymfatisk leukemi mer träffsäker. Det kan i framtiden leda till mer individanpassad behandling med färre biverkningar.

Förbättringsprojekt inom cancervården presenterades

Under konferensen lyftes även ett urval av de många förbättringsprojekt inom cancervården som RCC Norr gett stöd till fram, både i form av korta presentationer och i en egen posterutställning.

Posterutställning och posterpriser

I posterutställningen visades postrar med aktuell forskning inom cancerområdet. Även förbättringsprojekt inom cancervården lyftes fram i en särskild posteravdelning.

Två vinnande bidrag bland de utställda vetenskapliga postrarna utsågs – en för det svenskspråkiga programmet och en för det translationella. Priserna var resebidrag på 10 000 kr. Vinnarna i den första kategorin var Ulrika Rönningås, Lars Beckman, Anna-Karin Wennstig och Per Fransson för postern ”Agreement between patient and physisian-reported symptoms during radiotherapy for prostate cancer”. Vinnare i den translationella kategorin var Amol Tandon från Sara Wilsons forskargrupp med postern “Identifying molecular mechanisms of nerve-tumor interactions”.