Satellitsites öppnar dörren till kliniska studier för fler patienter

Mälarsjukhuset i Eskilstuna har lång vana av att delta i forskningsstudier, och även av att leda dem på egen hand. Men när onkologkliniken drabbades av läkarbrist 2021–2022 blev det svårare att medverka i större kliniska studier, som ofta kräver både särskild kompetens och fler patientbesök än den ordinarie vården.

Lösningen började ta form när läkare från onkologen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala kom till Eskilstuna för att stötta verksamheten.

– De läkarna var vana vid att alltid tänka studier när de träffade sina patienter. Vi ville gärna vara med i fler kliniska studier, men läkarbristen gjorde det svårt eftersom studier ofta kräver fler läkarbesök än den ordinarie vården, säger Pia Polhage Enerbrandth, forskningssjuksköterska vid onkologkliniken på Mälarsjukhuset.

En idé växte då fram om att låta Mälarsjukhuset bli en så kallad satellitsite, det vill säga en underenhet till huvudsiten i Uppsala. Med den modellen kan delar av de kliniska studierna genomföras i Eskilstuna, men med Uppsala som huvudprövare.

Många fördelar med decentralisering

För patienterna är den största vinsten att fler kan erbjudas möjlighet att delta i kliniska studier nära platsen där de bor, på det sjukhus där de annars skulle ha fått sin ordinarie vård.

– Vi vet att en av trösklarna för att inkluderas i en studie är just att det kan bli långt att åka till den plats där behandlingen ges, säger Simon Pahnke, onkolog och hematolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ledningsansvarig läkare för forskningsenheten.

Med en satellitsite kan avståndet minska, samtidigt som studien fortfarande följer samma protokoll och kvalitetskrav som på huvudsiten.

– Det ger en stor patientnytta och gör möjligheterna att delta i kliniska studier mer jämlika inom regionen, säger Simon Pahnke.

Större patientunderlag för internationella studier

För universitetssjukhusen innebär satellitsiter att patientunderlaget i en klinisk studie kan breddas. Det blir särskilt viktigt i takt med att studierna blir alltmer specialiserade och precisionsbaserade, och därmed riktar sig till allt snävare patientgrupper.

– När vi arbetar med satellitsiter får vi ett större patientunderlag. Det ökar även våra möjligheter att bli tillfrågade om att delta i stora internationella studier, vilket också är en viktig vinst, säger Simon Pahnke.

Svårt att hitta rätt patient

När idén om Mälarsjukhuset som satellitsite hade tagit form började arbetet med att få ansvar, avtal och praktiska rutiner på plats. Eftersom modellen byggde på ett trepartssamarbete mellan Region Uppsala, Region Sörmland och läkemedelsföretaget Astra Zeneca fanns flera juridiska och organisatoriska frågor att lösa innan studien kunde starta.

När allt till sist var klart återstod nästa utmaning: att hitta rätt patient. Patienten behövde ha en viss typ av bröstcancer, en specifik mutation, och samtidigt vara tillräckligt stark för att orka delta i studien. När Mälarsjukhuset till slut identifierade en patient kunde hon inkluderas med en enda dags marginal innan studien stängde för inklusion.

– Det visar hur svårt det kan vara att hitta rätt patient till en studie, med rätt typ av cancer och rätt förutsättningar i övrigt. Därför blir det ännu viktigare att bredda patientunderlaget genom att jobba med satellitsiter, säger Pia Polhage Enerbrandth.

Mälarsjukhuset först ut

Samarbetet mellan Mälarsjukhuset, Akademiska sjukhuset och Astra Zeneca blev det första i Sverige där en klinisk läkemedelsstudie genomfördes med en satellitsite i den här formen.

Som forskningssjuksköterska på Mälarsjukhuset ansvarade Pia Polhage Enerbrandth för stora delar av det praktiska arbetet kring patienten, med stöd från forskningsenheten i Uppsala. För patienten innebar det att nästan all behandling och uppföljning kunde ske på hemorten.

– Hon gjorde bara något enstaka besök i Uppsala. I övrigt kunde nästan allt ske här i Eskilstuna, säger Pia Polhage Enerbrandth.

Språngbräda för mer forskning

För Mälarsjukhuset blev samarbetet inte bara en möjlighet att erbjuda en patient att delta i en studie nära där hon bodde. Det blev också en viktig erfarenhet för den egna forskningsverksamheten.

– För mig och vår kliniska forskningsenhet har det betytt oerhört mycket. Det blev en väldigt bra skola och en språngbräda. Nu har vi flera studier som vi driver själva, säger Pia Polhage Enerbrandth.

En viktig lärdom är att varje samarbete behöver utformas utifrån den lokala klinikens förutsättningar. Alla delar behöver inte göras på satellitsiten. Vad som ska göras var regleras i avtalet mellan huvudsiten, satellitsiten och sponsorn. Pia Polhage Enerbrandth rekommenderar andra, mindre kliniker som är forskningsintresserade att undersöka möjligheten att bli satellitsite.

– Inom onkologin har man ofta ett universitetssjukhus som man redan samarbetar med. Börja där. Ta kontakt och berätta att ni är intresserade av att samarbeta kring studier.

Planera väl och var flexibel

För att ett mindre sjukhus ska kunna fungera som satellitsite krävs både lokal kompetens och ett tydligt stöd från huvudsiten. Det behöver finnas en läkare som kan vara lokal prövare, med rätt kvalifikationer och kunskap om vad det innebär att bedriva en klinisk studie. Det krävs också en forskningssjuksköterska som kan hålla ihop arbetet på plats. Samtidigt har huvudsiten det övergripande ansvaret för att studien genomförs korrekt även på satellitsiten.

– Det behöver finnas en genomtänkt plan för hur arbetet ska läggas upp. Ansvarsfördelningen måste vara tydlig. Vad ska göras på huvudsiten, vad ska göras på satellitsiten och hur ska uppföljningen ske? säger Simon Pahnke.

Pia Polhage Enerbrandth betonar också vikten av engagemang och flexibilitet.

– Det är ett hästjobb och alla måste vara ordentligt engagerade. Men man behöver inte göra lika mycket på satellitsiten som vi gjorde i Eskilstuna. Det är upp till varje avtal att bestämma vem som gör vad och hur mycket arbete som ska göras på satellitsiten.

Fler studier kan bli möjliga

Erfarenheterna från Mälarsjukhuset har också påverkat arbetssättet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. När forskningsenheten får en ny studieförfrågan från en sponsor vägs numera möjligheten att involvera fler sjukhus i sjukvårdsregionen in redan från början.

– I dag tänker vi lite annorlunda när vi blir tillfrågade om att delta i en studie. Vi ställer oss frågan om det finns något annat sjukhus i vår sjukvårdsregion som också kan vara lämpligt att delta i studien som satellitsite, säger Simon Pahnke.

Målet är att fler patienter ska kunna erbjudas att delta i kliniska studier utan att avståndet till universitetssjukhuset blir avgörande.

– Möjligheten att bli tillfrågad och vara med i en klinisk studie beror fortfarande till viss del på var i Sverige man bor. Modellen med satelitsiter kan vara ett sätt att minska den ojämlikheten, säger Simon Pahnke.

Text: Karin Cedronius

* En satellitsite inom kliniska studier är en underenhet till en huvudsite, där delar av en studie genomförs på en annan geografisk plats. Satellitsiten leds av samma huvudprövare som huvudsiten och följer samma studieprotokoll och kvalitetskrav. Syftet är att patienter ska kunna delta i kliniska studier närmare hemorten, utan att varje sjukhus behöver bära hela ansvaret och organisationen för studien på egen hand.