Palliativa måltider – mat som skapar gemenskap och minnen
Artikeln publicerades 20 januari 2026
På Ersta palliativa vårdavdelning har förbättringsprojektet Palliativa måltider gjort stor skillnad för patienter och närstående, men också för vårdpersonalen. Under året har man arbetat med att göra måltiden till mer än bara näring - en stund av normalitet och gemenskap i livets slutskede.
Matupplevelsen en viktig del
– Vi pratar med patienter och närstående om matidentitet – hur man vill äta, med vem och i vilken miljö. Alla har olika vanor och önskemål, och det påverkar upplevelsen av måltiden. Begreppet har nu förts in i omvårdnadsinskrivningen, säger Katarina Hellberg, enhetschef för den palliativa avdelningen på Ersta sjukhus.
Köket har fått tillskott av bland annat en trevlig mellanmålsvagn och fler mindre glas, tallrikar och skålar som passar bättre för små portioner och munsbitar. Dessutom har checklistor och inspirationsbilder har tagits fram.
Katarina fortsätter:
– Att lägga upp vackert och med omtanke, i lagom stora portioner, och med enkla detaljer som servetter och en vacker bricka, gör skillnad för både aptit och trivsel.
Palliativa måltider på Ersta sjukhus
Mat är mer än nutrition
En annan del av arbetet är att definiera begreppet matbrytpunkt, dvs hur och när fokus ska flyttas från nutritionsbedömningar till att låta patienten styra sitt matintag själv. Ett viktigt steg för ökad livskvalitet i livets slut och för att minska onödig stress runt måltider hos patienter, närstående och vårdpersonal. Under våren fortsätter arbetet med att utveckla begreppet och implementera det fullt ut på avdelningen.
Sociala måltider med olika teman
En tredje del av projektet är temamåltider i social samvaro, ofta med inslag av musik. Exempel är sommaravslutning på terrassen med gräddtårta, jordgubbar och blomsterkransar, kräftskiva med hattar och nubbevisor, spansk afton med tapas och salsadans, irländsk pubkväll med livemusik, operakväll med snittar och operamusik, och Nobelmingel med glitter och bubbel ackompanjerat av musikalartist. Afternoon tea med te, snittar och scones har blivit ett återkommande inslag. Aktiviteterna är uppskattade mötesplatser:
- Patienter och närstående har berättat om glädjen i att kunna umgås i ett socialt sammanhang runt mat och musik, där minnen av liknande sammanhang som tidigare upplevts får ta plats och dessutom ger nya minnen. De lyfter också vikten av att få träffa medpatienter och deras närstående och inleda nya vänskaper om än ibland korta, skratta och dela erfarenheter och få en stunds normalitet utanför vårdrummet – mitt i allt som händer i livets slut, säger Katarina Hellberg.
Det sociala sammanhanget runt måltiden har också stimulerat aptiten. Någon som inte velat äta alls får plötsligt i sig både det ena och det andra, när de får sällskap av andra och ett annat fokus än på just på maten, säger Katarina Hellberg.
Projektet är uppdelat i tre delar och tar sin utgångspunkt från patientundersökningar som visade att matsituationen kunde bli bättre. Satsningen finansieras av medel från den nationella satsningen på cancervården via RCC Stockholm Gotland. Ansvariga har varit Nina Dahlin, undersköterska, och Katarina Hellberg, enhetschef.
Några röster från patienterna:
- Fantastiskt att få var med om en kräftskiva! Ett minne för livet!
- Tänk att få sitta här och umgås! Det här var riktigt trevligt, och inte har jag behövt något ångestdämpande heller på flera timmar.
- Så fint ordnat! Tänk att ni ordnar sånt här för oss patienter!
Framåt
Arbetet försätter med temamåltider och utveckling av begreppet matbrytpunkt och i större utsträckning involvera närstående i arbetet.
- Projektet har ökat vårdteamets medvetenhet om måltidens betydelse i palliativ vård. Att få möjlighet att även genom måltidsprojektet bidra till livskvalitet har också påverkat personalen positivt, avslutar Katarina Hellberg.
Nationell satsning på förbättringsprojekt för att utveckla cancervården
Under 2024 och 2025 har RCC fördelat 220 miljoner kronor per år till flera hundra olika förbättringsprojekt inom områdena rehabilitering, palliativ vård, bilddiagnostik och patologi. Satsningen spänner från små, lokala punktinsatser till nationellt sammanhållna, långsiktiga förändringar. Oavsett omfattning är syftet med insatserna detsamma: att korta ledtider i enlighet med målen inom de standardiserade vårdförloppen, att förbättra cancerrehabiliteringen och den palliativa vården för barn och vuxna samt att göra vården mer jämlik och tillgänglig. Medlen kommer från den statliga satsningen på cancervården. Varje RCC har tagit emot ansökningar och fördelat var sin del av medlen till projekt i respektive sjukvårdsregion.