Nationell arbetsgrupp inleder arbetet med framtidens standardiserade vårdförlopp inom cancervården
Artikeln publicerades 5 juni 2026
Efter tio år med standardiserade vårdförlopp inom cancervården inleds nu en nationell översyn av hur arbetssättet kan utvecklas för framtiden. En arbetsgrupp med representanter från hela landet ska under 2026 ta fram förslag som stärker patientperspektivet, förbättrar effektiviteten och bidrar till en mer jämlik cancervård.
Målet är att under 2026 ta fram konkreta förslag på hur SVF kan utvecklas för att bättre möta framtidens behov – med patientens bästa som utgångspunkt och med fokus på kvalitet, effektivitet och en hållbar användning av vårdens resurser. Arbetet genomförs på uppdrag av Samverkansgruppen för svensk cancervård och leds av Regionala cancercentrum i samverkan (RCC). Två projektledare, Lisa Jelf Eneqvist och Katrin Bartfai Jansson från RCC ansvarar för genomförandet tillsammans med en nationell arbetsgrupp med bred representation från svensk hälso- och sjukvård
Katrin Bartfai Jansson, projektledare
– Standardiserade vårdförlopp har under det senaste decenniet bidragit till att skapa mer strukturerade och förutsägbara processer för patienter som utreds för cancer. Men nu behöver vi tillsammans se över hur arbetssättet kan förbättras för att fortsatt skapa värde för patienter, närstående och vårdens medarbetare, säger Katrin Bartfai Jansson.
I arbetsgruppen finns företrädare för bland annat patienter och närstående, Socialstyrelsen, CCC-nätverket, primärvård, sjukvårdsregionala och regionala cancersamordnare, vårdprogramgrupper, patologi, bild- och funktionsmedicin, kvalitetsuppföljning, väntetidssamordning samt hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket. Medlemmarna i arbetsgruppen kommer att fungera som noder ut i sina respektive områden, både för att få in synpunkter och vidareförmedla underlag. Den breda sammansättningen ska säkerställa att olika perspektiv tas till vara i utvecklingsarbetet.
Översynen kommer att omfatta flera delar av SVF-arbetet, bland annat vårdprocessernas utformning, registrering och uppföljning samt hur implementeringen kan stärkas. Arbetet bygger på dialoger med profession, patienter och andra berörda aktörer, analyser av befintlig dokumentation och remissvar på förslagen till nationell cancerstrategi samt sammanställning av nationella data.
Lisa Jelf Eneqvist, projektledare
– Det här handlar ytterst om att säkerställa att SVF fortsätter att skapa värde för patienterna. Vi vill identifiera utvecklingsmöjligheter som kan bidra till en mer jämlik cancervård, korta väntetider och en trygg patientupplevelse, samtidigt som vårdens resurser används där de gör störst nytta, säger Lisa Jelf Eneqvist.
Arbetsgruppen kommer att arbeta under hela 2026 och planerar att lämna en slutrapport med konkreta utvecklingsförslag i början av 2027.
Vad är SVF?
Standardiserade vårdförlopp (SVF) är en nationellt framtagen vårdprocess som beskriver hur utredning och behandling av misstänkt cancer ska genomföras så effektivt som möjligt. SVF-strukturen baseras på respektive nationellt vårdprogram. Syftet är att patienter ska få en mer jämlik, förutsägbar och effektiv vård, oavsett var i landet de bor.
Varför infördes SVF?
SVF infördes för att korta väntetiderna i cancervården, minska omotiverade regionala skillnader och skapa större trygghet för patienter genom tydligare vårdprocesser.
När infördes SVF?
Arbetet med SVF startade 2015 som en del av den nationella cancerstrategin. I dag finns ett trettiotal standardiserade vårdförlopp som tillsammans omfattar de vanligaste cancerdiagnoserna.
Vad har SVF bidragit till?
- Tydligare ansvarsfördelning och bättre samordning i vårdkedjan.
- Ökad nationell uppföljning av ledtider och vårdprocesser.
- Större fokus på patientens väg genom vården.
Varför görs en översyn nu?
I arbetet med förslaget till en uppdaterad nationell cancerstrategi har flera förslag lämnats om hur SVF kan vidareutvecklas. Den nationella arbetsgruppen ska nu analysera dessa förslag och ta fram konkreta rekommendationer för hur framtidens SVF kan bidra till ännu bättre patientnytta, högre kvalitet, kortare väntetider och en effektiv användning av vårdens resurser.