Lungcancerscreening kan rädda upp till 500 liv om året år
– del tre i pilotsstudie startar i mars

Varje år får drygt 4 800 personer en lungcancerdiagnos i Sverige, något fler kvinnor än män, och sjukdomen är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män och kvinnor sammantagna. I dag hittas drygt hälften av alla lungcancerpatienter i ett sent stadium då man kan ge livsförlängande behandling men det går inte längre bota sjukdomen. Tidigare upptäckt ökar chansen till botande behandlingar med mindre biverkningar och kan vara avgörande eftersom lungcancer ofta sprider sig.

På EU‑nivå lyfts lungcancerscreening som en viktig satsning, och i överenskommelsen mellan regeringen och SKR för 2026 ingår uppdrag att stödja nya och pågående pilotprojekt för lungcancerscreening.

Riktad screening mot en grupp i befolkningen

Pilotprojektet gäller screening som riktas enbart mot en grupp som löper markant ökad risk att utveckla lungcancer. Urvalet är personer som rökt en viss mängd cigaretter under sitt liv*. Uppfyller man dessa kriterier blir man erbjuden att undersöka lungorna med lågdos-datortomografi.

–I studiens första del, som startade 2022, hittades 15 fall av lungcancer av 990 undersökta. Dessutom har studien identifierat förstadier till cancer, säger Gunnar Wagenius, docent och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och processledare för lungcancer vid RCC Stockholm Gotland.

Forskningsresultat från del ett av pilotstudien har publicerats i Acta Oncologia den 24 februari 2026.

Många av dem som erbjudits undersökningen i piloten har tidigare rökt men slutat. Flera hör av sig och tackar för möjligheten – de vet att deras tidigare rökning innebär en ökad risk för lungcancer. Men tidig cancerupptäckt innebär inte bara bättre chanser till överlevnad utan också stora samhällsekonomiska vinster.

–En tidig operation kostar omkring 200 000 kronor, jämfört med cirka 1,2 miljoner kronor för behandling av spridd sjukdom, säger Nina Markholm Nordgren, sjuksköterska och projektledare vid RCC Stockholm Gotland.

Simulering av ett screeningsystem med kapacitet och AI-stöd

Under del ett och två i studien har en bra infrastruktur byggts upp. I den tredje delstudien kallas tidigare deltagare tillbaka för nya undersökningar med 24 månaders mellanrum, för att efterlikna ett verkligt screeningprogram. Fokus ligger på att testa kapacitet, logistik, kallelsesystem. Målet är att så nära som möjligt efterlikna ett verkligt screeningprogram och pröva allt från kallelser och uppföljning till hantering av bifynd. En viktig del är införandet av mer avancerad bildanalys med hjälp av AI.

–AI används i dag som stöd vid bildbedömningen tillsammans med två röntgenläkare. På sikt hoppas vi att tekniken kan avlasta röntgenläkare i ännu högre grad, genom att sortera mellan högrisk- och lågriskundersökningar, samt även genom att jämföra röntgenundersökningar med varandra. Det kan både öka träffsäkerheten och göra granskningen mer effektiv, säger Vitali Grozman, överläkare i thoraxradiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Förebyggande insatser stärks och att nå svårnådda grupper

I tidigare delar av studien har deltagare erbjudits stöd via Sluta-röka-linjen. I del tre kommer man att utveckla arbetet för ett mer aktivt stöd till deltagarna.

–Inledningsvis var vi osäkra på om det går att identifiera högriskgrupper, men det har gått bra. 90 procent av de som bjuds in och uppfyller kriterierna för att bli kallade deltar i undersökningarna. Samtidigt är det en utmaning att nå socioekonomiskt utsatta grupper – något som prioriteras i del tre, där nya insatser testas för att öka jämlikhet i deltagande, säger Gunnar Wagenius.

Underlag för ett nationellt beslut

Del tre pågår från mars 2026 till 2029 och resultaten kommer successivt att utgöra ett centralt underlag i den nationella utredningen om ett framtida screeningprogram. Parallellt med Stockholmsstudien genomförs sedan 2024 motsvarande pilotprojekt i norra och västra sjukvårdsregionerna – Nordvästan. Den studien inkluderar även biomarkörer för att undersöka hur de kan användas för att ytterligare förfina vilka riskgrupper som bör erbjudas screening. Det är en ytterligare viktig del i underlaget till Socialstyrelsen.

Som en del av detta arbete har en nationell arbetsgrupp för lungcancerscreening etablerats, med uppdrag att samordna kunskap, ta fram gemensamma riktlinjer och bidra till en jämlik utveckling av framtida screeningprogram i Sverige.