Kortare svarstid och ökad kunskap inom molekylär diagnostik i Värmland

Nationell satsning stärker cancervården.

Regeringens särskilda satsning på cancervården 2024–2025 har möjliggjort många utvecklingsprojekt runt om i landet. Projekten fokuserar på rehabilitering, palliativ vård, bilddiagnostik och patologi. Målet med projekten är att korta ledtider, förbättra tillgängligheten, stärka stödet till patienter och göra vården mer jämlik.

I Mellansverige tilldelades 65 projekt medel under 2024. Under 2025 beviljades medel till 81 projekt, varav 20 bygger vidare på tidigare satsningar

Genom att införa egna molekylärpatologiska analyser har Klinisk patologi i Region Värmland minskat ledtider och stärkt kompetensen inom området. Arbetet har lett till snabbare analyssvar för patienter med kolorektal cancer och malignt melanom – och ett fördjupat samarbete mellan laboratoriet och de kliniska verksamheterna.

Behovet av snabbare svar blev startskottet för förändring

Tidigare har Region Värmland skickat alla molekylärpatologiska prover till Universitetssjukhuset i Örebro. Men med ökade nationella rekommendationer, växande efterfrågan från kliniker och behovet av snabbare svarstider växte behovet av att utföra analyserna i egen regi.

– Vi såg ett tydligt behov av att själva kunna analysera vissa prover för att minska ledtiderna och förbättra patientflödet. RCC:s projektmedel gjorde det möjligt att ta steget, säger Cecilia Rolandsson, enhetschef vid Klinisk patologi.

Genom upphandlingen av ett automatiserat PCR-instrument (Biocartis Idylla) kunde laboratoriet börja genomföra egna molekyläranalyser för flera tumörtyper.

Patientnytta och lokal kompetens i fokus

Projektets huvudmål var att öka patientnyttan genom kortare ledtider i vårdförloppen för kolorektal cancer, malignt melanom och lungcancer. Dessutom syftade arbetet till att stärka den lokala kompetensen inom molekylär diagnostik.

De analyser som infördes var:

• NRAS/BRAF och KRAS för kolorektal cancer
• BRAF för malignt melanom
• Diskussioner fördes även om EGFR och GeneFusion-panel (ALK, ROS1, RET, MET) för lungcancer

Små steg gav stora resultat

Införandet av analyserna skedde successivt under 2024–2025. Teamet arbetade parallellt med att ta fram analysflöden, beställa reagens och verifiera metoderna.
Den första analysen, BRAF för kolorektal cancer, infördes i februari 2025, följt av BRAF för melanom och KRAS/NRAS för kolorektal cancer under våren.

För lungcancerpatienter visade det sig att EGFR-analys ensam inte var tillräcklig för behandlingsbeslut. Efter gemensamma diskussioner mellan patologer, onkologer och lungläkare beslutades därför att fortsätta skicka lungbiopsier till Örebro för bredare NGS-analys.

Samtalen mellan professionerna ledde dock till andra förbättringar: från januari 2025 görs nu fördjupad analys endast på patienter som är aktuella för onkologisk behandling, vilket sparar resurser och ökar träffsäkerheten i analyserna.

Från två veckor till två dagar - tydliga resultat av arbetet

Projektet har redan gett märkbara resultat. För patienter med malignt melanom har svarstiden på molekylärpatologisk analys minskat från cirka två veckor till 1–2 dagar.
Även för kolorektal cancer har ledtiderna kortats i flera fall, särskilt för patienter med god tumörrepresentation i provmaterialet.

– Det känns meningsfullt att vi nu kan ge svar som kommer patienter till nytta på en till två dagar i stället för upp till två veckor. Det har varit väldigt lärorikt och stimulerande att arbeta med projektet säger Therése Lindsten, specialist-BMA vid Klinisk patologi.

Projektet har också stärkt samarbetet inom regionen och med andra laboratorier i landet, bland annat i Umeå och Halmstad.

– Det har främjat samarbetet mellan patologer, kliniker och biomedicinska analytiker. Vi har fått en helt annan förståelse för varandras arbete och behov, säger Jameela Sahibzada, överläkare.

Från lärdomar till långsiktig utveckling

En viktig lärdom har varit betydelsen av kontinuerlig dialog mellan laboratoriet och beställande kliniker. Regelbundna möten har visat sig avgörande för att utveckla arbetssätt och undvika onödiga analyser.

– Det svåra kan vara att hitta tiden att ses, men när vi gör det händer bra saker, säger Cecilia Rolandsson.

Projektet har lagt grunden för framtida satsningar inom molekylärpatologi i Värmland.

– Vi har nu byggt upp kunskap och ser över möjligheterna att gå vidare med fler analyser inom området, som hela tiden utvecklas, avslutar Cecilia Rolandsson.