Fysisk träning för patienter med cancer – ett lyckat förbättringsprojekt i Region Örebro

Fysisk träning är en central del av cancerrehabiliteringen och ska, enligt det nationella vårdprogrammet, erbjudas patienter som en integrerad del av vården. Vid verksamhetsområde fysioterapi på Universitetssjukhuset i Örebro identifierades ett behov av att stödja patienters träning redan i samband med pågående cancerbehandling.

För att möta detta behov initierades ett förbättringsprojekt med gruppträning för cancerpatienter. Projektet syftar även till att öka kunskapen om cancerrehabilitering hos fysioterapeuter i regionen samt att främja en mer jämlik tillgång till träningsmöjligheter i hela regionen

Målet är att stärka både den fysiska och psykiska återhämtningen hos patienter som nyligen genomgått cancerbehandling.
– Många patienter har tidigare fått individuell rehabilitering, men möjligheten att träna i grupp har saknats, trots att det ofta ger ökad motivation, trygghet och social gemenskap berättar Linda Löfbom och Marcus Jonsson som båda har varit drivande i projektet.

Insatser och aktiviteter

Projektet har omfattat flera insatser för att stärka cancerrehabiliteringen. En viktig del har varit att utbilda fysioterapeuter i primärvården om vad cancerrehabilitering innebär, vanliga biverkningar vid behandling och hur man bäst bemöter patienter i behov av stöd.

Träningsgrupper har etablerats på de tre sjukhusen i regionen: Lindesberg, Karlskoga och Örebro. Träningen bedrivs i form av cirkelfys i grupp, med både styrke- och konditionsmoment på relativt hög intensitet. Upplägget gör det möjligt att ta emot fler patienter, samtidigt som övningarna anpassas individuellt efter varje persons förutsättningar.

För att underlätta träning i hemmet har digitala träningsprogram tagits fram. Dessa görs tillgängliga för patienterna via en app och innehåller instruktioner, bilder och filmer. Projektet har även inkluderat användning av fysisk aktivitet på recept (FaR) som ett verktyg för att motivera och strukturera träningen.

Patienternas upplevelser

Patienterna har varit övervägande positiva. Många upplever att träningen faktiskt blir av när den sker i grupp, och att det känns tryggt med professionell vägledning. Flera har också funnit nya sociala kontakter.

Gruppträningen har inspirerat många att fortsätta vara aktiva på egen hand. Även om cancerrehabilitering innefattar mer än träning, har gruppträningen varit ett konkret stöd i återhämtningen. Träningsperioden är 12 veckor med ett pass i veckan. Det kan vara en utmaning att hålla i träningen när gruppen avslutas, därför är det viktigt att deltagarna får stöd i att hitta långsiktiga lösningar.

Utmaningar och lärdomar

En av de största utmaningarna har varit rekryteringen till grupperna. För att säkerställa att träningen är medicinskt lämplig krävs remiss från vårdpersonal. Det har visat sig viktigt att kontinuerligt påminna andra yrkeskategorier om att träningsgrupperna finns. En annan utmaning är att vissa patientgrupper, exempelvis hematologiska patienter med hög infektionskänslighet, inte kan delta i gruppträning, vilket kräver alternativa lösningar.

– Utvecklingsmedel av den här typen är en förutsättning för att vi ska kunna initiera förbättringsprojekt och driva förändringar i klinisk verksamhet säger Anette Forsberg, chef för verksamhetsområde fysioterapi vid USÖ.

Framtidsplaner

Projektet har nu gått över i ordinarie verksamhet, men utvecklingen fortsätter. Ett forskningsprojekt pågår också för att utvärdera effekterna av träning efter lungcanceroperation.

Projektet visar att strukturerad träning i grupp kan vara ett värdefullt komplement till individuell rehabilitering – både för fysisk återhämtning och för att stärka patientens egen förmåga att ta hand om sin rehabilitering.