Covidcancer – Statistik uppskjuten cancervård till följd av Covid-19
Artikeln publicerades 12 juni 2025
Det är nu fem år sedan covid-19-pandemin drabbade Sverige med full kraft. Den förde med sig stor dramatik med en kraftig överbelastning av svensk sjukvård inklusive omfattande överbeläggning av intensivvårdsplatser. I maj – juni 2020 låg Sverige i världstoppen för covidrelaterad mortalitet något som bland annat berodde på att äldre personer på vårdboenden drabbades i hög utsträckning.
Pandemin innebar även kraftiga effekter på andra delar av svensk sjukvård, exempelvis noterades under kvartal två 2020 en påtaglig minskning av antalet nyupptäckta cancrar. Under april och maj 2020 var nedgången av antalet nya cancerfall som kraftigast vid jämförelse med samma period 2019. Bland annat sågs en nedgång på -36% i Region Stockholm.
En tidigare rapport från RCC visade en nedgång på -6,1 % av antalet rapporterade tumörer under 2020 jämfört med 2019, vilket följdes av en uppgång på +3,1 % under 2021. Det kumulativa underskottet i Sverige för helåren 2020 och 2021 fram till och med första kvartalet 2022 uppgick till mindre än 1 procent (-0,8 %) (1).
Resultat från aktuell rapport - Olika orsaker till nedgången av antalet diagnostiserade cancertumörer
Den nu aktuella rapporten från Regionala cancercentrum i samverkan bygger på cancerincidensen i Sverige för helåren 2020–2022 och utgår från data i de regionala cancerregistren (RTR). Rapporten visar att nedgången av antalet inrapporterade tumörer under 2020 jämfört med 2019, landade på -5,1 %. För helåren 2021 och 2022 sågs en ökning av antalet inrapporterade tumörer på 5,4 % respektive 10,1 % jämfört med 2019.
Prostatacancer var den diagnos som minskade mest med nedgångar 2020 och 2021 med -18,1 % respektive -7,6 %. Däremot ökade antalet rapporterade prostatacancrar 2022 med 8,2%. Den kraftiga nedgången 2020 förklaras också delvis av ett förändringar i det nationella vårdprogrammet med användande av MRT i diagnostiken. För bröstcancer noterades 2020 en nedgång på -8,2 % av antalet rapporterade fall. För åren 2021 och 2022 sågs ökningar jämfört med 2019 på 2,6 % respektive 4,2 %. För hudmelanom, kolorektal cancer och tumörer i urinvägarna sågs uppgångar 2022 med respektive 17,2 %; 4,1 % ; och 9,1 %. För övriga diagnoser fanns inga signifikanta skillnader mellan 2019 och 2022. Då antalet tumörer blir fler varje år, framför allt på grund av befolkningsökningen och ökad andel äldre, är nedgången 2020 sannolikt underskattad och uppgången 2021 och 2022 jämfört med 2019 överskattad.
Det finns flera möjliga förklaringar till både övergripande mönster och regionala skillnader under pandemin: sjukvårdens kapacitet att utreda och behandla misstänkta maligniteter samt tillfälliga neddragningar i screeningverksamheterna för bröst- och cervixcancer samt
i Region Stockholm-Gotland även inom tarmcancerscreeningen.), Förändrade rekommendationer vid utredning av misstänkt prostatacancer initialt under pandemin spelade sannolikt också en viss roll. En viktig bidragande orsak till nedgången av antalet diagnostiserade cancertumörer var en minskad benägenhet bland invånarna att söka vård under pandemin inklusive att delta i screening.
- Trots den svåra situationen lyckades ändå regionerna med att prioritera cancerkirurgin, i RCC:s statistik från standardiserade vårdförlopp minskade ledtiden med flera dagar. Denna prioritering bidrog verkligen till att begränsa pandemins effekter på cancervården, säger Johan Ahlgren, verksamhetschef på RCC Mellansverige.
Ny nordisk studie av covid-19 och effekterna på cancersjukvården
Nyligen publicerades en artikel av docent Anna Johansson KI tillsammans med företrädare för de nordiska cancerregistren om "effekterna av covid-19-pandemin i de nordiska länderna 2020 – 2021". Resultaten delas upp enligt de olika pandemivågor som rullade över Nordeuropa. Under den första vågen (kvartal två 2020) var minskningen i cancerincidens högst i Sverige med -21,7% och lägst med -7,9% på Island. I den andra pandemivågen (kvartal ett 2021) låg Sveriges minskning också högst med -8,6% i cancerincidens med Norge lägst på --2,3%. Diagnoserna med kraftigast incidensminskning i Sverige var prostatacancer 2020–2021, motsvarande bild sågs i Danmark/Finland/Norge. Även minskningen av bröstcancer stadium I var uttalad i Sverige 2020 med liknande mönster i Danmark och Norge. Den tredje vågen (kvartal 4 2021) låg incidenssiffrorna i nivå med åren 2017–19.
- Att cancerincidensen påverkades så pass kraftigt i Sverige gav upphov till stora farhågor om en vårdskuld med senarelagda diagnoser av cancer vilket skulle kunna leda till sämre prognos. Det är därför mycket viktigt att vi fortsätter uppföljningen av de cancerpatienter som diagnosticerades åren efter pandemin, Säger Johan Ahlgren.
Fortsatt uppföljning av covid-19-pandemins påverkan på cancerincidens, stadiefördelning och canceröverlevnad kommer att genomföras. Forskningsdatabaser med vaccinationsdata samt allvarlighetsgrad av covid-19 tillsammans med cancerdata från kvalitetsregister finns tillgängliga för intresserade forskare.
Läs mer: Senaste delrapporten - nr 8
Pdf, 337 kB.
Mer information och tidigare rapporter
Läs mer: rapport "effekterna av covid-19-pandemin i de nordiska länderna 2020 – 2021"
Acta Oncol. 2025 Feb 12; 64:257-266. doi: 10,2340/1651-226X.2025.42079.