Automatiserad komplikationsregistrering stärker patientsäkerheten
Artikeln publicerades 15 januari 2026
Efter cancerkirurgi är det avgörande att snabbt upptäcka och följa upp postoperativa komplikationer. Ett förbättringsprojekt vid sektionen för kolorektalcancer på Karolinska Universitetssjukhuset har utvecklat ett automatiserat monitoreringsstöd som rapporterar komplikationer enligt Clavien-Dindo-systemet.
Det automatiserade systemet bygger på en algoritm som är framtagen tillsammans med P3S®. Den följer patienten under 30 dagar och identifierar alla ingrepp, analyserar journaldata samt registrerar avvikelser från normal återhämtning som återinläggningar och komplikationer. Resultaten integreras i sjukhusets dataplattform och visualiseras i en tabellrapport.
Vårdpersonal följer upp en komplikationsrapport
– Rapporten gås igenom varje vecka för att tidigt upptäcka komplikationer och kunna vidta snabba åtgärder. Den har fått mycket positivt mottagande från teamet. Den första valideringen av den visar god kvalitet och det stärker patientsäkerheten, säger Christian Buchli, docent och överläkare på sektionen för kolorektalcancer vid Karolinska universitetssjukhuset som projektlett arbetet.
Tidigare har komplikationsuppföljningen krävt manuell registrering i olika databaser på kliniken, nationella kvalitetsregister, EIAS (ERAS® Interactive Audit System) eller händelserapportering om något gått fel. Det är ett arbete som både är tidskrävande och inte systematiskt genomfört.
– Det nya systemet ger verksamheten ett kraftfullt verktyg för strukturerad uppföljning och kvalitetsarbete med ett fokus på vad som har hänt, inte på vem som var med, säger Christian Buchli.
Fler cancerkirurgiska sektioner och ytterligare sjukhus på tur
Under 2026 anpassas algoritmen för andra kirurgsektioner på Karolinska Universitet så som gynekologi, urologi, övre buk och sarkom. Därefter är målet att erbjuda lösningen regionalt till andra sjukhus – och på sikt nationellt.
– Tekniskt är det fullt möjligt att använda systemet oberoende av journalsystem. Det kan bli en lösning som fler sjukhus i Sverige kan dra nytta av, säger Christian Buchli.
Nationell satsning på förbättringsprojekt för att utveckla cancervården
Under 2024 och 2025 har RCC fördelat 220 miljoner kronor per år till flera hundra olika förbättringsprojekt inom områdena rehabilitering, palliativ vård, bilddiagnostik och patologi. Satsningen spänner från små, lokala punktinsatser till nationellt sammanhållna, långsiktiga förändringar. Oavsett omfattning är syftet med insatserna detsamma: att korta ledtider i enlighet med målen inom de standardiserade vårdförloppen, att förbättra cancerrehabiliteringen och den palliativa vården för barn och vuxna samt att göra vården mer jämlik och tillgänglig. Medlen kommer från den statliga satsningen på cancervården. Varje RCC har tagit emot ansökningar och fördelat var sin del av medlen till projekt i respektive sjukvårdsregion.