Regionala cancerdagar i Umeå

En patient har tusen frågor

Nicklas Myllymäki berättade om sin resa som patient med tungcancer och om hur han blev utredd genom ett särskilt snabbspår. Han tycker det var skönt att behandlingen gick fort men att det var svårt att reflektera över sjukdomen när han var mitt i alltihop. Senare kom frågorna. ”Är det så här att ha cancer? Ska man inte ligga på dödsbädden?”

– Man har tusen frågor men ställer ingen. Läkarna säger ”skriv ner det på en lapp” men det gör man ju inte, säger Nicklas Myllymäki.

Han hade gärna haft en strålningsenhet på Sunderby sjukhus för att slippa åka 30 mil för behandling men tycker samtidigt att han hela tiden blev väl omhändertagen av vårdpersonalen.

Det var tufft att börja tappa hår och skäggväxt. – När skägget försvann kändes det som att jag förlorade en del av min manlighet, berättar Nicklas.

– Jag har aldrig varit så rädd men valde att gå till attack mot cancern. Istället för att gräva ner mig så valde jag att umgås med familj och vänner.

SVF i primärvården i Kalmar län

En stor del av den regionala cancerdagen ägnades åt satsningen på standardiserade vårdförlopp (SVF). Ann-Louise Elling från landstinget i Kalmar län berättade om hur man framgångsrikt har implementerat SVF inom primärvården i länet.

– Detta är en resa och det handlar om att bestämma var vi är idag och vart vi vill, säger Ann-Louise.

I mars 2015 tillsattes en arbetsgrupp som utarbetade flödesscheman för varje SVF. Landstinget i Kalmar har också arbetat fram särskilda remissmallar för SVF och enligt Ann-Louise Elling har samtliga länets hälsocentraler remitterat enligt SVF.

Tjock- och ändtarmscancer – en folksjukdom

Tjock- och ändtarmscancer är en folksjukdom som drabbar omkring 6000 personer i Sverige årligen och som har en god prognos i tidiga stadier. Under cancerdagen talade Håkan Olsson och Mikael Lilja om vägen in i cancervården och SVF för patienter med tjock- och ändtarmscancer.

– Inget nytt ska göras – bara snabbare, konstaterar Håkan Olsson i sitt anförande.

En välgrundad misstanke om cancer inom SVF bygger på alarmsymtom hos patienten.

– Men alarmsymtom är extremt vanliga i befolkningen, berättar Mikael Lilja.

De vanligaste symtomen vid tjock- och ändtarmscancer är blod i avföringen, blodbrist, förändrad avföring och buksmärtor. Men bara ca 5 % med något av dessa symptom har cancer. Och de flesta med cancer har inte alarmsymtom.

– Detta kan skapa problem för SVF. Det gäller att tänka till, menar Mikael Lilja.

Centrum för bäckenrehabilitering

Katja Voullet Karlsson berättade om ett nytt centrum för bäckenrehabilitering som nu bildas efter en överenskommelse mellan SKL och regeringen, om förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Regionala projektledare är Anette Lundqvist, VLL och Lena Kimdal, LVN. En regional arbetsgrupp kommer att bildas med olika professioner vars uppgift bland annat är att hitta en modell för ett bäckencentrum i regionen.

– Bäckencentrumet kommer att utgår från symtom så flera diagnoser kommer att ingå i arbetet, säger Katja Voullet Karlsson.

Tillsammans mot cancer

Gunilla Gunnarsson är samordnare för den nationella cancerstrategin. Under den regionala cancerdagen slog hon ett slag för samverkan, något som verkligen har testas under de år som regionala cancercentrum funnits. Hon konstaterade att trycket på samverkan i landstingen har blivit mycket större med åren.

– Det handlar om nationell samverkan med regional bas och lokalt processarbete.

En stor fråga är vad som händer med cancerstrategin och RCC efter 2018. Stöd och styrning från staten, landstingens arbete med kunskapsstyrning samt bildandet av storregioner kommer att påverka utvecklingen av RCC.

Det finns en politisk enighet om att den negativa utvecklingen på cancerområdet måste motverkas – med ett scenario år 2040 med 100 000 personer som drabbas av cancer. Vi har ett gemensamt arbete för att både förebygga cancer men också göra det bättre för alla de som drabbas.

Bättre rutiner för palliativ vård

Den regionala cancerdagen avslutades av Bertil Axelsson som beskrev situationen för den palliativa vården i norra regionen. Han konstaterade en minskad rapportering till svenska palliativregistret. Det finns också en hel del regionala orättvisor när det t ex gäller att få dö hemma och tillgången till specialiserad palliativ vård.

– Fast 10 000 dör varje år i norra regionen verkar det vara en överraskning varje gång. Varför har vi inte bättre rutiner på detta område? säger Bertil Axelsson.

Positiva tecken finns dock. Andelen patienter som erhåller ett brytpunktsamtal med läkare ökar successivt i samtliga landsting.

__________________________________________________________________

Den 8 april var cancerforskningens dag som arrangerades tillsammans med Umeå universitet. Läs mer HÄR.

Nästa års regionala cancer dagar blir den 6 – 7 april 2017.