Rökstopp som en del av behandlingen

Tobaksröken innehåller ett 60-tal cancerframkallande ämnen. Nästan all lungcancer, 85 procent, orsakas av rökning. Men rökningen ökar även risken för cancer i exempelvis munhåla, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, livmoderhals, urinblåsa och njurar.

Ett tobaksförebyggande arbete är därför mycket viktigt för folkhälsan och borde vara en naturlig del av hälso- och sjukvården. Vi anser att den som har bestämt sig för att bli rökfri, ska kunna få ett lättillgängligt stöd. Patienter som vill sluta att använda tobak, exempelvis vid en cancerbehandling, ska stödjas i detta genom hela vårdprocessen.

Rökning vid en cancerdiagnos ökar både risken för återfall, men även risken för att patienten ska insjukna i en ny form av cancer eller någon annan allvarlig rökrelaterad sjukdom. Rökning under en cancerbehandling ökar risken för komplikationer, som infektioner i operationssår och problem med andningen. Dessutom kan effekten av behandlingen försämras. Att sluta röka är självklart inget krav för att få behandling, men kan alltså ha flera positiva effekter för överlevnad och välbefinnande hos patienten.

Som företrädare för cancerområdet i norra sjukvårdsregionen, har vi formulerat ett antal förslag till våra beslutsfattare:

• För att stärka de tobaksförebyggande insatserna anser vi att hälso- och sjukvården ska vara en helt tobaksfri zon.
• Det är viktigt att regionerna fortsätter att satsa på primärprevention, som i arbetet med Tobaksfri duo, för att förebygga att unga börjar använda tobak.
• Sjukvårdspersonalen måste få tid och förutsättningar för att kunna arbeta med frågor om tobaksbruk, bland annat genom utbildning i motiverande samtal.
• Tobaksavvänjare är en behandlande resurs som ska finnas tillgänglig på alla sjukhus och hälsocentraler.

Patienter bör erbjudas stöd i att avstå från tobaksbruk längs hela vårdkedjan, även efter att behandlingen avslutats. Alla tobaksbrukande patienter med en cancerdiagnos borde rutinmässigt erbjudas en remiss till tobaksavvänjning - som en del av behandlingen.

Processledare inom Regionalt cancercentrum norr och företrädare för cancervården:

Adriana Herrera Gonzales, överläkare dermatologi

Amir Sherif, överläkare urologi, universitetslektor

Anna-Lena Sunesson, chef vid RCC Norr, docent

Anna Näslund, överläkare onkologi

Anna Selberg, kommunikatör vid RCC Norr

Annelie Behndig, överläkare lungmedicin, docent

Annica Pettersson, specialistsjuksköterska onkologi

Bengt Wallner, överläkare kirurgi

Birgitta Lauri, överläkare hematologi

Camilla Thellenberg-Karlsson, överläkare i onkologi, Med.dr.

Christina Edwinsdotter-Ardnor, specialistläkare onkologi

Christina Kjellman, specialistläkare onkologi

Fabian Hofmann, specialistläkare urologi

Fredrik Wallin, specialistsjuksköterska onkologi

Gustav Silander, överläkare onkologi

Joakim Hennings, överläkare kirurgi, docent

Johan Styrke, specialistläkare urologi, Med.dr.

Katarina Zborayová, överläkare öron-näsa-hals, Med.dr.

Katja Vuollet Carlsson, specialistsjuksköterska onkologi

Lena Silfverdal, överläkare gynekologi, Med.dr.

Linn Heldemar, kontaktsjuksköterska neurokirurgi

Malin Sund, överläkare kirurgi, professor

Maria Sandberg, specialistsjuksköterska kirurgi, kontaktsjuksköterska bröstcancer

Maria Strandberg, överläkare hematologi

Mikael Johansson, överläkare onkologi, docent

Per-Erik Sandström, överläkare barnonkologi, Med.dr.

Richard Löfvenberg, överläkare ortopedi, docent

Senada Hajdarevic, distriktsjuksköterska, docent omvårdnad

Sophia Holmlund, barnmorska, Med.dr. 

Ulrika Ottander, överläkare gynekologi, docent

Ywonne Wiklund, hälsoutvecklare, representant Sjukvårdsregional arbetsgrupp för tobaksprevention