Cancerforskningens dag 2024
Årets cancerforskningsdag på Umeå Folkets Hus den 17 april lockade cirka 190 deltagare, varav ett fyrtiotal var med digitalt. Årets konferens var uppdelad i tre parallella sessioner – två svenskspråkiga för patientnära forskning och en engelskspråkig för translationell forskning.
Martin Rutegård inledde sessionen om tarmcancer med att presentera vilka problem som kan uppstå när man använder avlastande stomi på tunntarmen efter operation av ändtarmscancer. Genom att lägga så kallad loopileostomi minskar risken för läckage och de fungerar bra för stunden. Många patienter riskerar dock att bli uttorkade. Dessutom blir många av stomierna aldrig bortopererade, utan kan bli permanenta.
– Studien visar att patienter som får avlastande stomi hade en betydande risk för njursvikt under det första året jämfört med patienter utan stomi. De patienter som hade fått sin stomi bortopererad inom 90 dagar hade dock en bättre situation, sade Martin Rutegård.
Det behövs dock mer forskning för att hitta vägar framåt. Därför planeras med start hösten 2024 för en klinisk studie för att undersöka om det går att minska på användningen av stomier.
Säkert vänta upp till 56 dagar från diagnos till behandling av tjocktarmscancer
Daniel Rydbeck, överläkare och doktorand vid kirurgkliniken på Östra sjukhuset i Göteborg, har undersökt om väntetid till operation av tjocktarmscancer spelar någon roll för överlevnaden.
Studien, som är en nationell registerstudie, jämförde patienter som hade en väntetid från diagnos till start av behandling inom ramen för det standardiserade vårdförloppet på 28 dagar (som idag är 35 dagar) med patienter som fick vänta 29- 56 dagar och mer än 56 dagar.
Resultatet visade att dödligheten inte var högre för patienter som väntade 29-56 dagar, jämfört med operation inom 28 dagar. Patienter som opererades med titthålskirurgi hade lägre dödlighet jämfört med öppen operation, men det var inte studiens huvudsakliga frågeställning och resultatet får tolkas med försiktighet. Patienter som väntade längre än 56 dagar hade högre dödlighet, vilket delvis kan förklaras av de hade mer samsjuklighet.
Lång restid påverkar inte överlevnaden i tjock- och ändtarmscancer
Barbro Numan Hellquist, statistiker och forskare vid Umeå universitet och anställd vid RCC Norr berättade om en studie som undersökt om restiden till vård påverkar överlevnaden vid tjock- och ändtarmscancer i norra sjukvårdsregionen. Studien visar att restid inte påverkade överlevnaden i tjock- och ändtarmscancer i norra sjukvårdsregionen. Forskarna har använt sig av data från Risk Norr som är en databas med data från flera olika register.
I pauserna var det mingel vid posterutställningen. Här pratar Fabian Hofmann och Annica Pettersson med posterutställaren Sarah Marklund.
Stöd och svåra samtal
Under sessionen om Stöd och svåra samtal lyfte föreläsare för Outdoor Against Cancer Connects Us (OACCUs) det Europeiska nätverket för unga canceröverlevare, deras anhöriga och även yrkesprofessionella som möter målgrupperna i sitt arbete. OACCUs arbete utgår från fyra pelare: fysisk aktivitet och utomhussporter, balanserad kost, fysiskt och psykiskt välbefinnande samt natur och miljö. Projektet har bland annat stödverktyg på en webbsida där unga canceröverlevare kan se filmer, lyssna på podcasts och ta del av recept för hälsosam mat. Som en del av projektet genomförs även forskning. Bland annat visar pågående forskning från de sex länderna som ingår i projektet att det finns statistiskt signifikant samband mellan depression och ångest kopplat till fysisk aktivitet, kostvanor och brist på socialt stöd hos målgruppen unga canceröverlevare. Föreläsarna var Susanna Pusa, sjuksköterska och disputerad adjunkt vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, och Rebekka Mannelqvist, projektkoordinator vid Innovationscentrum, Region Västerbotten.
DöBra-korteleken är ett verktyg som används i bland annat sjuksköterskeutbildningen vid Luleå tekniska universitet. Kortleken används för att studenterna själva ska reflektera över ämnen som är kopplat till livets slutskede som förberedelse inför svåra samtal med patienter. Malin Eneslätt, sjuksköterska och universitetslektor vid Luleå tekniska universitet, kunde visa hur studenter efter övningar med kortleken kände sig mer bekväma att prata om både sin egen och andras död.
”Är andlig omvårdnad en uppgift för sjuksköterskan?”. Det tycker Catharina Norberg, disputerad adjunkt vid Umeå universitet och sjuksköterska på Axlagården. Hon lyfte litteratur om andlighet i vården och hur det definieras som bland annat en känsla av samhörighet till natur, kultur och religion. Forskning visar hur avsaknad av andligt välbefinnande hos patienten kan upplevas som lidande och smärta. Det gör skillnad när vårdpersonal ser och möter patientens andliga behov, menar Catharina Norberg.
SVF verkar bidra till förkortad tid till diagnos i norr
Petter Fjällström, doktorand och specialistsjuksköterska vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, berättade om en studie som undersökt införandet av standardiserade vårdförlopp, SVF, för tjock- och ändtarmscancer i norra Sverige. Studien visar att tid till diagnos har minskat generellt efter införandet av SVF för dessa patienter. Framför allt för de som startade sitt vårdförlopp i primärvården.
– Däremot såg vi ingen förkortad tid till diagnos efter införandet av SVF för patienter med högersidig tjocktarmscancer och denna patientgrupp hade också en större sannolikhet att genomgå en längre tid till diagnos samt utredas akut. Slutsatsen är att det behövs andra åtgärder än SVF för att förbättra vården för dessa patienter, sade Petter Fjällström.
Sixten Borg berättade om ett projekt för att visualisera patientflöden och cancrar som upptäckts eller inte upptäckts i standardiserade vårdförlopp, med utgångspunkt från SVF-data och cancerregistret. I visualiseringen används färger – exempelvis gult för utredning, orange för diagnos, rött för behandling och så vidare.
Vissa cancerformer har ett kort utredningsförlopp som exempelvis bröstcancer. Där finns en filterfunktion i form av mammografiscreening, som gör att en stor andel av dem som utreds också visar sig ha cancern. Det är precis tvärtom med urinblåsecancer, en aggressiv cancer där det är viktigt att utreda alla som har alarmsymptom. Detta leder å andra sidan till att en stor andel som utreds inte har cancern.
Bilden nedan är en visualisering av genomsnittlig utredningstid i SVF. Det röda i bilden visar delen av utredningstiden som gör att förloppet inte når ledtidsmålet.
– Ytan av det röda kan sägas driva en undvikbar förlust av upplevd livskvalitet och varierar i storlek mellan olika diagnoser. Exempelvis är den röda ytan för prostatacancer relativt stor, vilket väcker frågan om hur utredningsresurser fördelas, sade Sixten Borg.
Sixten Borg visade en visualisering av genomsnittlig utredningstid i SVF. Sixten Borg är statistiker och hälsoekonom vid RCC Syd.
Läkarstudenten Randa Laibi har undersökt om den patientgrupp som genomgått utredning enligt SVF men fått cancermisstanken avskriven kan tänkas vilja förändra sina levnadsvanor. Fokus lades på patienter som utretts för bröst- och blåscancer och som i en enkät som skickats ut svarat att de skulle vilja förändra levnadsvanorna fysisk inaktivitet och ohälsosam diet. Patienterna skattade både sitt intresse och sin motivation till förbättrade levnadsvanor som högt. De som utretts för bröstcancer var dock i genomsnitt yngre och hade något lägre beredskap till förändring. Intresset att få stöd från vården var också lägre jämfört med de som utretts för blåscancer.
– Vårdpersonal kan behöva vara beredd på vissa utmaningar i mötet med dessa patienter, då vissa inte önskar stöd från vården för att förändra sina levnadsvanor och vissa som inte är beredda att förändra sina levnadsvanor. Det finns inte så många studier på denna grupp av patienter och det skulle behöva göras fler. Det som kan vara bra att ta med sig från denna studie är att frågan om levnadsvanor kan också upplevas som känslig. Vissa patienter hade synpunkter på enkätfrågorna och upplevde sig anklagade, sade Randa Laibi.
”Våga ställ frågan!”
Under sessionen om sexualitet och fertilitet var det genomgående temat att våga samtala med patienten om sexualitet under och efter behandling.
Claudia Lampic, professor vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet, berättade om forskningsprogrammet Fex-Can som undersöker hur unga vuxna (18-39 år) med erfarenhet av cancer tänker om fertilitet och sexualitet. Generellt ger vården mer information om hur behandlingen kan påverka fertiliteten och mindre om hur sexlivet kan påverkas. Det finns behov av åtgärder för att minska problem relaterade till fertilitet och sexualitet efter cancer och forskargruppen ska nu utvärdera ett nytt internetbaserat behandlingsprogram, Fex-Can 2.0.
Patienter önskar slippa ta initiativ till att prata om sexualitet. Det förklarade Anders Ringnér, barnsjuksköterska och docent vid Umeå universitet. En undersökning visar att sjuksköterskor som undviker samtal om sexualitet oftast gör det för att sjuksköterskan inte vill trampa patienten på tårna, eller att sjuksköterskan tycker sig ha låg kunskap om ämnet. Anders Ringnér gick igenom BETTER-modellen (Bring it up – Explain – Tell – Timing – Educate – Record) som verktyg för att lyfta samtalen.
Mirjam Bergknut, kurtor och leg. Psykoterapeut vid NUS, lyfte som tidigare föreläsare vikten om att våga ta samtalet, och ställa frågor om patienten vill prata om sexualitet tidigt. Oftast är patienten i början av en behandling inte intresserad av samtal, men har vårdpersonalen visat sig tillgängliga kommer frågorna vid senare skede. Det handlar även om att inte ha förutfattade meningar om exempel att äldre personer eller ensamstående inte skulle ha sex.
Eftermiddagen i Tonsalen ägnades åt evidens och stöd till forskning. Kristina Öjbrandt, projektledare på Kliniskt forskningscentrum på NUS informerade om den så kallade Satellitsites-modellen som går ut på att ta hjälp av andra kliniker för att genomföra delar av ett forskningsprojekt.
Daniel Öhlund, biträdande universitetslektor vid Umeå universitet och specialistläkare vid Cancercentrum på NUS berättade om ESPAC-6-studien som varit ett pilotprojekt för satallitsites-modellen. Studien att tittat på möjligheterna att låta biologin avgöra val av adjuvant behandling vid bukspottkörtelcancer.
Slutligen presenterade processledare Kristin Ahlm från FOUI-staben vid Region Västerbotten HTA Norr. HTA står för High Technology Assessment. HTA-analys innebär en opartisk utvärdering av vetenskaplig evidens för en metod, teknik eller behandling i sjukvården. Den som vill ha hjälp med en granskning kan kontakta enheten, men måste samtidigt ha en grupp som kan vara med och jobba för att få fram rapporten. Enheten är för liten för att kunna göra allt jobb själv och önskar också att fler ska lära sig metoden.
Ärftlighet, miljö och patienterfarenheter
Helena Tufvesson Stiller, doktorand vid Umeå universitet, visade resultat från en studie baserad på nationell patientenkät om SVF i cancervården. Enkäten undersöker patientrapporterade erfarenhetsmått (PREM), det vill säga patientens upplevelse av vården. Majoriteten av patienter upplever hög grad av information, delaktighet och emotionellt stöd vilka ökar vid en fast vårdkontakt. Det var viktigare för patienterna att ha en vårdkontakt snarare än vilken profession kontakten hade.
Hur får släktingar information om risk för ärftlig cancer? Anna Rosén, docent och överläkare vid Klinisk genetik Umeå universitet och RCC Norr, berättade om DIRECT-studien som är en randomiserad studie inom klinisk onkogenetik, där hälften erbjuds att sjukvården skickar brev direkt till berörda släktingar. 242 familjer är inkluderade i studien. I en kvalitativ delstudie har 17 patienter i studien berättat hur de upplevde att delta i studien. De flesta accepterade erbjudandet om breven. Alla berättade också själva för sina nära släktingar, men för vissa avlägsna släktingar var brevet den enda form av kommunikation. Resultaten från DIRECT kommer under 2025.
Hur påverkar miljöexponeringar ökad risk för bröstcancer? Sophia Harlid, forskare och docent vid Umeå universitet, berättade om undersökning som visade att risken för bröstcancer ökar med luftföroreningar. Risken att utveckla bröstcancer hos kvinnor är större vid känsliga perioder när bröstvävnaderna förändras som vid pubertet, efter graviditet och vid klimakteriet. Nästa område hon och hennes forskargrupp ska undersöka är påverkan från hormonstörande ämnen som PFAS under bland annat amningstiden.
Marene Landström, årets cancerforskare 2024.
Under den engelskspråkiga delen av programmet – Translational Cancer Day – presenterade bland annat årets cancerforskare Marene Landström från Umeå universitet sin forskning rörande specialiserade antikroppar som kan förhindra att prostatacancer sprider sig.
Resestipendier till två vinnande posterbidrag
Ett trettiotal postrar var anmälda till årets posterutställning och av dessa utsågs två posterprisvinnare som fick var sitt resestipendium på 10 000 kr.
Utmärkelsen för bästa poster inom patientnära forskning gick till Claudia Lampic och Sarah Marklund med flera för postern ”The Fex-Can 2.0 intervention, Fertility and Sexuality following Cancer”.
Claudia Lampic och Sarah Marklund – posterprisvinnare patientnära forskning.
Posterprisvinnare inom translationell forskning blev Itzel Nissen med flera för postern ”Rewiring of the promoter-enhancer interactome and regulatory landscape in glioblastoma orchastrates gene expression underlying neurogliomal synaptic communciation”.
Itzel Nissen – posterprisvinnare Translational Cancer Day.
Text och foto: Hanna Midfjäll och Ulrika Bergfors