Cancerforskningens dag i Umeå

Bättre livskvalitet vid strålning

Dagen inleddes med en föreläsning av Karin Ahlberg från Göteborgs universitet. Hon beskrev sina studier kring patienters symtom och tecken vid cancersjukdom och behandling, framför allt vid strålbehandling.

Hennes forskningsfokus ligger på patientrapporterade data i samband med protonstrålning vs fotonstrålning. Syftet är att beskriva relationen mellan upplevelse av ohälsa (symtom) och biologiska förändringar (tecken) samt att identifiera och utvärdera metoder för att motverka eller lindra symtom.

– Adekvat behandling av cancerrelaterade symtom är centralt i klinisk verksamhet i syfte att förbättra patienternas livskvalitet, säger Karin Ahlberg.

Eva Forssell-Aronsson, Göteborgs universitet, fortsatte med att föreläsa om deras framgångsrika arbete med att hitta nya metoder för behandling av spridd cancer. Dessa metoder bygger på radioaktiva läkemedel som söker upp cancerceller i kroppen, oavsett om man vet exakt var de befinner sig, och strålar dem lokalt.

– Målet med forskningen är att få största möjliga effekt på tumörvävnaden och samtidigt begränsa biverkningarna, säger Eva Forssell-Aronsson.

Forskargruppen fokuserar på neuroendokrina tumörer (NET) som ofta sitter i mag-tarmkanalen, bukspottkörteln och sköldkörteln. Vissa patienter med NET behandlas redan idag med metoden.

Hur patienter svarar på behandlingen varierar stort och forskarna jobbar nu med att optimera metoden genom att individanpassa behandlingsschemat. Dessutom pågår utveckling av de radioaktiva läkemedlen och kombinationsbehandlingar för att uppnå bästa möjliga behandling.

Mikromiljön som behandlingsmål

Daniel Öhlund, Umeå universitet, beskrev sin forskargrupps spännande arbete med att förstå den komplexa sammansättningen av celler, framför allt cancerassocierade fibroblaster (CAFs), i stödjevävnaden runt bukspottkörteltumörer.

Bukspottkörtelcancer är en tumörsjukdom med en mycket dålig prognos och femårsöverlevnaden ligger under åtta procent. Målet är att hitta komponenter i stödjevävnaden som är viktiga för cancercellers tillväxt och sedan testa läkemedel som hindrar cancercellens överlevnad. De har identifierat funktionellt olika typer av CAFs och har pågående analyser av läkemedel som kan påverka interaktioner mellan CAFs och cancerceller.

Eftermiddagen inleddes med ett föredrag av Sara Wilson, Umeå universitet. Hon berättade om sin viktiga forskning om nervsystemet under utveckling och sjukdom.

Informationen från deras grundläggande upptäckter kan användas i prekliniska modeller för att identifiera nya mål för att behandla cancer.

Nerver påverkar cancertillväxt och att hitta terapeutiska mål som blockerar interaktioner mellan nerv och tumör, kan vara en betydelsefull behandlingsstrategi vid cancer.

Anders Bergh, senior professor vid Umeå universitet, beskrev sitt gedigna jobb med att förstå likheter och skillnader mellan primärtumörer och dottertumörer vid prostatacancer.

Hans forskning visar att det finns vissa likheter men också grundläggande skillnader mellan primärtumörer och dottertumörer.

Metastaserna har en annan mikromiljö då prostatacancer främst sprider sig till skelettet. Dessa fynd visar att det är viktigt att studera dottertumörer för att hitta nya behandlingsmål för spridd prostatacancer.

Cancerforskningsdagen avslutades med en föreläsning av Mattias Rantalainen, Karolinska Institutet.

Han beskrev sin nydanande forskning om artificiell intelligens (AI)-baserad cancerdiagnostik. I dag ställs diagnosen cancer vid analys av ett vävnadsprov med hjälp av ett mikroskop.

– AI har potentialen att bli ett värdefullt beslutstöd för läkarna och kommer att leda till säkrare diagnoser samt öka möjligheten att ge rätt behandling till rätt patient, säger Mattias Rantalainen.

Forskargruppen har visat att den AI-baserade metoden för vävnadsanalys förbättrar diagnostiken av bröstcancertumörer och möjligheten att förutse risken för återfall. Metoden är också kostnadseffektiv och snabb eftersom den bygger på mikroskopibilder av infärgade vävnadsprover som redan används inom rutinsjukvården.

Posterutställning och pris för bästa poster

Vid postersession fick innovativa unga forskare lyfta fram sin forskning. Med stor entusiasm presenterades både preliminära och mer slutgiltiga forskningsresultat.

Årets ”Best Poster Award”, ett resebidrag på 10 000 kr, gick till Helena Järemo från Pernilla Wikströms forskargrupp med postern The role of miRNA-375 and -891a-5p in modulating the prostate cancer bone metastasis subtype.

Motiveringen löd: ”Järemo et al presenterade mycket intressant data med en bra studiedesign. Forskningsresultaten uppvisades tydligt och snyggt.”

Tre posterutställare, Cedric Patthey, Margarita Espona-Fiedler och Olivia Carlund fick också möjligheten att presentera sina forskningsresultat i en kort muntlig presentation under förmiddagens session.

Cancerforskningens dag hålls på engelska och arrangeras av RCC Norr tillsammans med Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.

Vi tackar alla föreläsare, moderatorer, posterutställare och åhörare och önskar alla hjärtligt välkomna till nästa års Cancerforskningsdag.