Färre registrerade cancerfall trots prioriterad cancervård

På grund av pandemin minskade antalet personer som sökte vård under 2020. Trots att både akut och planerad behandling av patienter med cancer var prioriterad, berördes även cancervården. Antalet diagnostiserade cancerfall minskade både i landet som helhet och inom norra sjukvårdsregionen.

Minskningen antas bero på att människor sökte vård i mindre utsträckning. En annan bidragande orsak kan vara att några regioner under en period pausade sin screeningverksamhet, helt eller delvis. Det kan heller inte uteslutas att vården av covid-19-sjuka kan ha trängt undan vårdinsatser inriktade på diagnostik eller behandling av patienter med cancer, trots prioriteringen av cancervården.

‒ Det finns nu en påtaglig oro för att minskningen av upptäckta cancerfall leder till försenade diagnoser, allvarligare sjukdom och en ökad dödlighet i cancer, säger Anna-Lena Sunesson, chef vid RCC Norr som har sammanställt uppföljningen.

‒ Mycket vård har skjutits upp under pandemin. När vården ska tas igen, finns en risk att bristande totala resurser i vården kan medföra att återbesök och uppföljning av cancerpatienter påverkas negativt.

Tillfälliga anpassningar inom SVF

För några av de standardiserade vårdförloppen (SVF) gjordes tillfälliga nationella eller sjukvårdsregionala anpassningar av behandlings­rekom­men­da­tioner till följd av corona­pandemin. För prostatacancer gjordes en rutinförändring som innebar att både diagnostik av prostatacancer hos symtomfria män och utredning av lätt PSA-förhöjning sköts upp med sex månader.

Risken för smittspridning bedömdes högre än den eventuella nyttan med att upptäcka en prostatacancer i ett tidigt skede. Förändringen kan ha bidragit till att antalet diagnostiserade prostatacancerfall under 2020 minskade med omkring 20 procent.

Trots pandemin visar uppföljningen en fortsatt positiv utveckling av cancervården inom flera områden. Ledtidsmål nås dock i liten utsträckning. Det gäller både ledtider inom SVF och andra ledtider som bedömts viktiga inom olika processer.

SVF har fokus på att korta led­tiderna fram till diagnos och start av behandling, samt att patienten ska vara välinformerad och trygg. Regeringens mål är att 70 procent av alla nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respek­tive vårdför­lopp inom utsatta tidsgränser.

För att kunna följa patienter som utreds via ett SVF registreras väntetiderna i regionernas vårdadministrativa system och varje region rapporterar data till den nationella väntetidsdatabasen. Arbete med kvalitetssäk­ring av SVF-data och för att få en enhetlig registrering, har fortsatt under 2020, både nationellt och sjukvårsregionalt, men fortfarande återstår arbete med att säkra tillförlitliga data, för att kunna jämföra väntetiderna mellan regionerna.

Kontaktsjuksköterska och Min vårdplan

De allra flesta cancerpatienterna erbjuds idag en kontakt­sjuk­sköter­ska. Kontaktsjuksköterskan har en central roll, både som stöd och trygghet för patienter och närstående, och för att vårdens processer ska fungera väl. Inom sjukvårdsregionen finns fortfarande skillnader i kontaktsjuksköterskans uppdrag och utbildning.

Införandet av Min vårdplan har fortsatt under året. Min vårdplan är en skriftlig individuell vårdplan som upprättas och uppdateras gemensamt av patienten och kontaktsjuksköterskan. Nationellt har en digital Min vårdplan via 1177 tagits fram med generiska texter, som successivt kompletteras med diagnosspecifikt innehåll för alltfler diagnoser. Några verksamheter inom sjukvårdsregionen har börjat införa den digitala Min vårdplan och inriktningsbeslut om införande har fattats i flera regioner.

Screening för tidig upptäckt

Screeningprogram för tidig upptäckt av cancer eller förstadier till cancer finns sedan länge för bröst- och livmoderhalscancer. För livmoder­hals­cancer har alla regioner i norr nu infört HPV-baserad primärscreening i enlighet med det nationella vårdprogrammet för livmoderhalscancerscreening.

I samtliga regioner pågår arbete för att starta allmän screening av tjock- och ändtarmscancer. Norrlandsregionerna planerar att ansluta sig till det kallelsekansli för tarmscancerscreening som finns etablerat vid RCC Stockholm Gotland. Åtminstone Region Norrbotten beräknar kunna ansluta sig till kallelsekansliet under 2021.

En sjukvårdsregiongemensam utredning om organiserad prostatacancer­testning har genomförts och planering pågår för att så snart som möjligt påbörja en organiserad PSA-testning för en mindre grupp av män, i en eller flera Norrlandsregioner.

Kompetensförsörjning

Uppföljningen av den sjukvårdsregionala cancerplanen tar även upp den fortsatt svåra kompetensförsörjningssituationen inom cancervården. Påtagliga brister finns sedan flera år inom patologi samt bild- och funktionsmedicin, men också inom flera andra specialiteter. Även om satsningar har gjorts och situationen lokalt har förbättrats inom vissa specialiteter, råder en fortsatt bristsituation inom många områden.

När det gäller palliativ vård, är tillgången till specialiserad palliativ vård ojämlik inom sjukvårdsregionen. Förbättringsarbete pågår för att optimera kompe­tens­nytt­jandet inom olika områden, men många sådana pågående projekt har pausats på grund av pandemin.

Coronapandemin har även haft en negativ inverkan på cancerforskningen. Inklusionen till kliniska studier har försvårats, bland annat då forskningssjuksköterskor prioriterats till annan verksamhet, och reserestriktioner har medfört svårigheter. Positivt är dock att flera forskar­grupper inom sjukvårdsregionen har under året fått betydande externa forsknings­anslag.

Uppföljning (2020) av den sjukvårdsregionala cancerplanen 2019–2021(pdf, nytt fönster)