Aktuell statistik - juni 2014

Lungcancer

Lungcancer – kvalitetsindikatorer och målnivåer

I samband med att Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervård publicerades 2011 presenterades även ett antal kvalitetsindikatorer, samt målnivåer för några av dessa indikatorer. Målnivåerna baserades på en statistisk modell utgående från tidigare resultat från lungcancervården i hela riket med syfte att väcka en diskussion kring nationellt gångbara indikatorer. Underlaget är avsett att ge lungcancervården tydliga och mätbara kvalitetsmål att arbeta mot.

Nedan redovisas data från Uppsala-Örebroregionen för tre av kvalitetsindikatorerna, varav två har av Socialstyrelsen satta målnivåer.

Ettårsöverlevnad efter lungcancerdiagnos

Figur 1-3 visar andelen patienter som lever ett år efter en lungcancerdiagnos. Målnivån för hela patientgruppen är 47 %. Vid jämförelse av diagnosperioderna 2006-2008 och 2009-2011, har ettårsöverlevnad förbättrats  något i de flesta länen under den senare perioden (figur 1).

Det finns uttalade skillnader i ettårsöverlevnad beroende på i vilket stadie som cancern upptäcks vilket visas i figur 2 (Stadie I-II, tidiga stadier) och figur 3 (Stadie III-IV, sena stadier1).

Figur 1. Andel (%) patienter med lungcancer som lever 1 år efter diagnos uppdelat på län samt diagnosperiod. 2006-2008 och 2009-2011. Målnivå (röd linje).

Figur 2. Andel (%) patienter med lungcancer i stadium I-IIB som lever 1 år efter diagnos uppdelat på län samt diagnosperiod. 2006-2008 och 2009-2011.

Figur 3. Andel (%) patienter med lungcancer i stadium III-IV som lever 1 år efter diagnos uppdelat på län samt diagnosperiod. 2006-2008 och 2009-2011. 

Andel patienter som upptäcks med lungcancer i tidiga stadier

Tidig upptäckt är helt avgörande för prognos och överlevnad. Andel patienter som upptäcks i tidiga stadier (I-IIB) avspeglar dels befolkningens hälsomedvetenhet, benägenhet att söka vård vid symtom samt sjukvårdens tillgänglighet och diagnostisk aktivitet. Denna indikator har ingen fastställd målnivå, men den grå streckade linjen i figur 4 och 5 visar ett regiongenomsnitt, vilket har ökat något från perioden 2006-2008 (figur 4) till perioden 2009-2011 (figur 5). Förbättringar ses dock inte i alla län.

Figur 4. Andel (%) patienter med lungcancer i stadium I-IIB vid diagnos uppdelat på län, diagnosår 2006-2008.

Figur 5. Andel (%) patienter med lungcancer i stadium I-IIB vid diagnos uppdelat på län, diagnosår 2009-2011.

Användning av PET-DT inför kurativt syftande behandling

Kurativt syftande (botande) behandling vid lungcancer är omfattande och krävande för patienten, varför det är viktigt att cancern kartläggs ordentligt för att behandling ska kunna erbjudas de patienter som verkligen kan ha nytta av den. PET-DT, dvs positronemissionstomografi i kombination med datortomografi är den metod som rekommenderas för utredningen. Målnivån, som är satt för patienter med icke-småcellig lungcancer stadium IB-IIIB, är att minst 82 % skall ha genomgått undersökningen.

Figur 6 visar hur stor andel av patienterna som genomgick undersökningen 2009-2010 då andelen låg långt under senare preciserad målnivå. Andelen har ökat väsentligt åren 2011-2012 (figur 7), då regiongenomsnittet tangerar målnivån, dock med fortsatt stora skillnader mellan länen. 

Figur 6. Andel (%) patienter med icke-småcellig lungcancer i stadium IB-IIIB som undersökts med PET-DT inför kurativt syftande kirurgi eller radiokemoterapi uppdelat på län, diagnosår 2009-2010. Målnivå (röd linje). 

Figur 7.  Andel (%) patienter med icke-småcellig lungcancer i stadium IB-IIIB som undersökts med PET-DT inför kurativt syftande kirurgi eller radiokemoterapi uppdelat på län, diagnosår 2011-2012. Målnivå (röd linje).