Kompetensbrist inom barnonkologin i sjukvårdsregionen
Under hösten och vintern 2018/2019 har RCC:s regionala vårdprocessgrupp för barnonkologi i Uppsala Örebro genomfört dialogmöten runtom i sjukvårdsregionen. Mötena, som hållits i Eskilstuna, Falun, Gävle-Hudiksvall, Uppsala, Västerås och Örebro, har haft huvudfokus på kompetensförsörjningsläget för patientgruppen barn med cancer. Andra syften har varit att följa upp vårdprocessen, diskutera problemområden och lösningar samt att föra goda exempel vidare inom sjukvårdsregionen.
Brist på vissa nyckelkompetenser
Efter dialogmötena, där alla sjukhus i sjukvårdsregionen som vårdar barn med cancer har redogjort för sina kompetensförsörjningslägen, kan det konstateras en avsaknad av vissa kompetenser och yrkeskategorier, medan läget inom andra yrkeskategorier ser bättre ut.
Det råder bland annat en generell brist på psykologer och neuropsykologer, vilket innebär ett ökat tryck på övrig vårdpersonal för att hantera psykosociala behov – ett behov som är stort för denna patient- och anhöriggrupp.
– Barncancerfondens senaste medlemsundersökning visar att majoriteten av de drabbade familjerna upplever att det saknas ett psykosocialt stöd såväl under som efter barnets vårdtid, och inte minst i de fall där barnet har dött, säger Sussan Isaksson, ledamot i Barncancerfonden Mellansverige och patientföreträdare i den regionala vårdprocessgruppen för barnonkologi.
Behovet av neuropsykologer har dessutom ökat då fler barn idag överlever tuff cancerbehandling, som i en hel del fall ger upphov till neuropsykiatriska seneffekter.
På samtliga sjukhus saknas sjuksköterskor och särskilt sjuksköterskor med arbetslivserfarenhet och med specialisering inom barn- och ungdomsvård samt med påbyggnad inom barnonkologi.
Inom barnneurologi upplevs också kompetensbrist vid flera sjukhus i sjukvårdsregionen, och under mötena framkom önskemål om utökat samarbete mellan Barnonkologiskt centrum i Uppsala och länssjukhusen kring barn med hjärntumör.
– Det har skett stora förändringar i barncancervården det senaste decenniet. Kravet på vården har ökat då behandlingarna blivit mer intensiva, mer individanpassade och att det finns en större möjlighet att behandla patienter med återfall. Tyvärr har resurserna för personal inte ökat tillräckligt, vilket bidragit till den personalbrist och tuffa arbetsmiljö som vi ser idag, säger Eva Turup, processledare för den regionala vårdprocessgruppen för barnonkologi.
Bättre läge inom andra yrkeskategorier
Inom andra yrkeskategorier, bland annat barnsköterskor, dietister, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och lekterapeuter, ser kompetensförsörjningsläget bättre ut.
På senare år har den stora bristen på barnonkologer lyfts nationellt, så även i Uppsala. I rapporten "Barncancervården", som publicerades 2017 av SKL och RCC, framgår det att hälften av alla barnonkologer kommer att gå i pension inom tio år. Detta är oroande eftersom det tar över åtta år att utbilda en legitimerad läkare till barnonkolog.
I Uppsala har det dock skett en positiv utveckling då två specialister blivit färdiga under det senaste året. Dessutom har fyra ST-tjänster inom barnonkologi tillsatts. Även om läget fortfarande är bekymmersamt för barnonkologer på Barnonkologiskt centrum i Uppsala är förhoppningen att bemanningen ska vara tillräcklig inom några år.
Vårdprocessgruppens arbete kring kompetensförsörjningsläget kommer diskuteras vidare vid specialitetsrådet för barnsjukvård i maj 2019.
Rapporten "Barncancervården" från 2017 kan du ta del av via länken nedan.