RCC:s regeringsuppdrag kopplat till kvalitetssäkring av bedömningar av EIN

Komplex hyperplasi med atypi benämns idag som endometrial intraepitelial neoplasi (EIN). Det är en relativt sällsynt diagnos och ett premaligt tillstånd, det vill säga inte cancer men ett förstadium till livmoderkroppscancer som också kallas för corpuscancer eller endometriecancer. Livmoderkroppscancer är den vanligaste formen av gynekologiska cancersjukdomar. I Sverige insjuknar varje år cirka 1 400 kvinnor i livmoderkroppscancer och snittåldern för diagnos är 71 år.

Studier på vävnad från bortopererade livmödrar vid en EIN-diagnos, visar att det redan finns en utvecklad livmoderscancer cancer i cirka 30 procent av fallen. Övergången från EIN till cancer kan ske olika snabbt över tid, och det kan vara svårt att i enskilda fall ge en prognos för utvecklingen eftersom individuella faktorer påverkar.

Under utredningsfasen tas vävnadsprov från den slemhinna som täcker livmoderns inre väggar. Provet analyseras av patolog/er som utifrån en mängd olika parametrar undersöker eventuella onormala (atypiska) celler och hur de skiljer sig från normala friska celler samt väger in en rad faktorer som har inverkan på EIN. Diagnostik av premaligna tillstånd som exempelvis EIN är förknippade med en viss osäkerhet eftersom bedömningsspektrat från en benign till malign förändring inte är precist.

Enligt det nationella vårdprogrammet för livmoderkroppscancer som även omfattar EIN, är den primära behandlingsrekommendationen för kvinnor efter avslutat barnafödande att opera bort livmodern (hysterektomi). Hormonbehandling i kombination med noggrann uppföljning kan övervägas i vissa fall, till exempel om kvinnan har önskemål om ytterligare graviditeter.