Hoppa till innehåll

INCA

Cancer bland barn är ovanligt. Varje år drabbas cirka 350 barn i Sverige av cancer. De flesta blir friska från cancersjukdomen men ofta efter lång och intensiv behandling.

Barncancer är ett samlingsord för cancersjukdomar hos personer upp till 18 år. Det är många olika cancersjukdomar som kan uppstå under barndomen, där de vanligaste är leukemi, hjärntumör och olika typer av solida tumörer, t ex lymfom, neuroblastom, sarkom och njurtumör.

Överlevnaden i barncancer är cirka 85 procent, men varierar beroende på vilken cancerform patienten drabbats av. I likhet med cancervården i övrigt står barncancerområdet inför en rad utmaningar, med behov av nationell samordning för att säkra tillgång till jämlik vård i Sverige. Detta gäller inte minst inom områden som habilitering, rehabilitering och uppföljning efter avslutad cancerbehandling.

RCC bedriver både nationella och sjukvårdsregionala förbättringsarbeten i syfte att stärka vården för barn som har eller har haft cancer.

Barncancercentrum

De flesta barn som drabbas av cancer behöver utredas och få åtminstone någon del av behandlingen på ett barncancercentrum. Sverige har sex barncancercentrum. De finns i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. All diagnostik slutförs på Barncancercentrum och det är också där behandling initieras.

Hemsjukhus

Hemsjukhus har en framträdande roll och står för del av vård och behandling av barnen som tillhör dess upptagningsområde. Barnkliniken på hemsjukhus följer patienter upp till 18 års ålder.

Nyckelmottagning

Vid respektive barncancercentrum finns så kallade nyckelmottagningar. Nyckelmottagningar kallar patienter till tre nyckelbesök under tonåren, där patienten följs upp och får information. Vid 18 års ålder skrivs remiss till en uppföljningsmottagning för vuxna efter barncancer (UFM) som kallar till ett fjärde nyckelbesök vid ca 25 års ålder eller tidigare vid behov.

Nationellt och internationellt samarbete

Barncancervården är ett historiskt sett välfungerande område och överlevnaden i barncancer har ökat betydligt i Sverige under de senaste 40 åren. Dessa framsteg har kunnat uppnås mycket tack vare den starka organisation som professionen utvecklat genom åren med nationellt och internationellt samarbete.

Det nationella arbetet drivs till stor del av Sektion för Pediatrisk Hematologi och Onkologi, PHO. PHO utgör en sammanslutning av svenska läkare intresserade av pediatrisk hematologi och/eller onkologi och är en del av Svenska Barnläkarföreningen med status av intresseförening.

Inom PHO finns vårdplaneringsgrupper för respektive diagnosgrupp, som verkar för nationellt samarbete och kontinuerligt följer den internationella utvecklingen.

Sektion för Pediatrisk Hematologi och Onkologi Länk till annan webbplats.

Idag är det mer än 35 nordiska arbetsgrupper organiserade inom det nordiska samarbetet Nordic Society for Paediatric Haematology and Oncology, NOPHO. Utöver detta finns ett internationellt samarbete via organisationen European Society for Paediatric Oncology, SIOP Europe, med en bred representation från professionen inom barncancervården.

Nordic Society for Paediatric Haematology and Oncology, NOPO Länk till annan webbplats.

European Society for Paediatric Oncology, SIOP Europe Länk till annan webbplats.

Regionspecifikt innehåll

Pågående arbete inom ramen för cancerplanen 2024-2027

Jämlik hälsa och vård

Framtagande av standardiserade patientplaneringar för olika diagnoser och behandlingsprotokoll för effektivisering av vårdprocesser och mer jämlik vård.

Minska cancerrisken

Implementering av Genomic Medicine Sweden (GMS)-projektet i klinisk verksamhet. Inom projektet kommer även individer med ökad risk att utveckla cancer att identifieras. De kommer att kunna erbjudas hjälp från den nystartade predispositionsmottagningen.

Hitta cancer

Regional kunskapsspridning av nytt nationellt kunskapsstöd för alarmsymptom vid barncancer.

Fortsatt arbete i projektet Personalized Cancer Prevention som innefattar utveckling av genetisk rådgivning inför genetisk testning av patienter som diagnostiseras med barncancer men också optimerad informationsprocess under uppväxten samt individualiserad cancerscreening för dem som löper risk för behandlingsinducerad cancer i vuxenlivet.

Livet med och efter cancer

Etablera särskild uppföljningsmottagning under tonåren, så kallad nyckelmottagning, för stamcellstransplanterade patienter.

Etablera tydlig rutin för samarbete mellan strålbehandlingsenhet och barnonkologiskklinik kring långtidsuppföljning efter strålbehandling.

Implementera det palliativa vårdprogrammet genom att skapa en sammanhållen vårdkedja för alla barn med palliativa vårdbehov i tidig fas, sen fas samt livets slut. I detta ingår pedagogiskt resurscentrum med lekterapi, musikterapi och andra aktiviteter samt att utarbeta ett efterlevandestöd.

Etablera och utveckla ett specialiserat multiprofessionellt rehabiliteringsteam där alla familjer får bedömning och hjälp efter barnets avslutade cancerbehandling.

Förbättra processen kring hur tonåringar fångas upp och erbjuds psykosocialt stöd nära diagnos.

En roll som transitionssjuksköterska planeras för överföring till vuxenvård.

Processledare

Stefan Söderhäll

Cecilia Petersen

Li Villard

Christoffer Malmström

Kalender

Lärande exempel

Nyheter

Utbildning när du vill

Rapporter

Cancerregistret

För dig som patient eller anhörig

All information för dig som patient eller anhörig samlas på 1177.se