Bättre uppföljning av patienter med urinblåsecancer

Sidan publicerades 18 augusti 2017

Patienter som blivit behandlade med vaccinet Bacillus Calmette-Guérin på grund av icke-muskelinvasiv urinblåsecancer måste följas upp en längre tid än vad de gör idag. Det är ett av flera resultat i avhandlingen ”Aspects of treatment of non-muscle invasiv bladder cancer”.

I avhandlingen konstateras även en sällsynt biverkan av behandlingen med Bacillus Calmette-Guérin (BCG) och att flera ingrepp vid återfall kan göras under lokalbedövning istället för under en operation när patienten är sövd.

Urinblåsecancer är den tredje vanligaste cancerformen bland män mellan 60 och 80 år i Sverige. 2015 blev 2 560 patienter diagnostiserade med sjukdomen. 75 procent av nyupptäckta fall av urinblåsecancer är icke-muskelinvasiva, vilket innebär att tumören inte har hunnit växa in i urinblåsans omgivande muskelstruktur.

För patienter med en tumör av högre allvarlighetsgrad kan det förutom en operation bli aktuellt med en behandling med BCG-vaccinet. Vaccinet används främst vid vaccinering mot tuberkulos, men har även en positiv effekt på vissa typer av tumörceller vid icke-muskelinvasiv urinblåsecancer. Vaccinet sprutas in i urinblåsan och sätter där igång en inflammation som leder till en försvarsreaktion som är effektiv mot vissa typer av tumörceller.

Sällsynt biverkan av BCG-behandling

I avhandlingen beskrivs en sällsynt biverkan av BCG-behandlingen som tidigare inte uppmärksammats.

Viveka Ströck, regional processägare för urinblåsecancer vid Regionalt cancercentrum väst

– Patienterna kan få en ihållande infektion med en sårighet i blåsan efter en behandling. När vi upptäckte detta tog vi urinodlingar på patienterna och proverna visade att mykobakterier, som vaccinet består av, växte i deras prover. Patienterna fick då en antibiotikakur på sex månader för att bli av med bakterien,
säger Viveka Ströck, regional processägare för urinblåsecancer vid Regionalt cancercentrum väst.

Det är svårt att veta om en ihållande infektion ska behandlas eller inte, då det inte är konstaterat vad en infektion kan leda till. Den kan möjligen påverka urinblåsans funktion och leda till minskad blåskapacitet.

Längre uppföljning efter behandling med vaccinet

Patienter som blivit behandlade med BCG-vaccinet bör även följas upp en längre tid än vad som görs idag då det finns en risk för återfall i urinblåsecancer senare i livet.

– Vi undersökte om det verkligen är så att en patient som har haft fem sammanhängande tumörfria år inte behöver komma tillbaka för fler kontroller. Vi tittade på patienter som gått på uppföljningar i upp till 20 år och konstaterade att det var 10,8 procent av dessa som fått återfall, trots att de hade haft en period på fem tumörfria år. Vården bör alltså fortsätta följa upp patienter med risk för återfall i ytterligare 10–15 år, säger Viveka Ströck.

Efter att studien om uppföljning av BCG-behandlade patienter publicerats har de europeiska riktlinjerna ändrats. Nu rekommenderar man att patienter bör följas upp en längre tid efter sin behandling.

Återfall bör åtgärdas under lokalbedövning

I en studie av återfall i urinblåsecancer visade det sig att 22 procent av de återfall som hittades inte var återfall. De var istället en inflammation eller normal blåsvävnad. Återfall som upptäcktes var mindre i storlek i jämförelse med ursprungstumören. Upptäckterna talar för att fler ingrepp vid återfall är lämpliga att göra under lokalbedövning istället för under en operation där patienten är sövd. Detta är en stor fördel för patienterna som behöver spendera en kortare tid på sjukhus.

– Det här styrker att man inte bör dra igång en för stor apparat vid återfall genom att patienten kommer in, blir sövd och att stora vävnadsbitar tas bort från blåsan. Sedan visar det sig att 22 procent av de misstänkta återfallen ändå inte är något som man behöver göra någonting åt, säger Viveka Ströck.

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset görs redan många ingrepp vid misstänkta återfall under lokalbedövning. Men det skiljer sig mycket åt både inom regionen och i landet.

För att visa att det går bra att göra ingrepp under lokalbedövning gjordes en smärtregistrering av drygt 1 500 patienter som genomgått en cystoskopi eller biopsi under lokalbedövning. Patienterna fick skatta sin egen smärta på en visuell analog tiogradig skala.

– Smärtregistreringen visade att 85 procent av patienterna som genomgått en cystoskopi inte tyckte att det gjorde ont alls. De skattade sin egen smärta från noll till tre. Vilket står för ingen eller mild smärta. Motsvarade siffra i biopsigruppen var 65 procent. Det var alltså en liten förskjutning åt att fler hade mild eller måttlig smärta efter en biopsi. Det stora flertalet tyckte ändå att det var väldigt acceptabelt att göra ingreppet under lokalbedövning, säger Viveka Ströck.

Förhoppningar om att vård och behandling kommer utvecklas

Vivekas förhoppning är att fler åtgärder börjar göras under lokalbedövning och att vården blir mer uppmärksamma på sårigheter i blåsan. Genom att ta ett urinprov för att upptäcka och eventuellt behandla en ihållande infektion på grund av mykobakterien.

Framöver vill Viveka Ströck göra en prospektiv studie på sårigheter i blåsan hos alla BCG-behandlade patienter för att avgöra vad infektionen innebär för patienterna i längden. Hon vill även göra en kostnadsanalys av åtgärder utförda under en lokalbedövning i jämförelse med rutinoperation.

– En studie gjord av Sten Holmäng 1994 visade att det är fem gånger dyrare att göra ett ingrepp under narkos och jag tycker att det är dags att slå ett slag för detta igen. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset är patienterna som genomgått ett ingrepp under lokalbedövning mycket nöjda. Istället för att ligga inne ett dygn på sjukhus åker patienterna hem efter en halvtimme och slipper biverkningar av narkosen, avslutar Viveka Ströck.

Avhandlingen ” Aspects of treatment of non-muscle invasiv bladder cancer”

Sidan uppdaterad: 18 augusti 2017