MENY
Till regionspecifikt innehåll

Alarmsymtom som signalerar cancer

Majoriteten av alla patienter med cancer söker först i primärvården. Många av dem har så kallade alarmsymtom. Alarmsymtomen är en diagnostisk varningsflagga som signalerar förhöjd risk för cancer och patienten bör utredas skyndsamt.

Alarmsymtom

Några av de välkända alarmsymtomen är t.ex:

  • Anemi
  • Blodig upphostning (hemoptys)
  • Knuta i bröstet
  • Knöl i prostatan (upptäcks vid prostatapalpation, ofta efter PSA-prov)
  • Postmenopausal gynblödning
  • Sväljsvårigheter (dysfagi)
  • Synligt blod i avföringen
  • Synligt blod i urinen (makroskopisk hematuri)

Symtom och fynd i SVF

Alarmsymtomen finns upptagna som kriterier för misstanke eller välgrundad misstanke i standardiserade vårdförlopp (SVF). I SVF finns också en mängd andra symtom och fynd som kan ge misstanke om cancer, om än inte lika uttalad misstanke. Symtomen och fynden finns sammanställda i primärvårdsversionen av de standardiserade vårdförloppen, men även på webben.

Alarmsymtom, SVF

Primärvårdsversioner, SVF (pdf, nytt fönster)

Observera att dessa symtom och fynd måste ses i sitt sammanhang i respektive vårdförlopp och att symtomen också är vanliga i andra sjukdomstillstånd än cancer. Ofta anges att symtom ”utan annan uppenbar orsak” ska ge misstanke, alltså först när man har uteslutit mer troliga orsaker, t.ex. infektioner.

Syftet med sammanställningen är att hjälpa t.ex. primärvårdsläkare att hitta till rätt vårdförlopp. Det innebär att symtom som uppenbart leder tanken till ett visst vårdförlopp finns inte med i sammanställningen, t.ex. ”nytillkommet indragen bröstvårta”.

Låg kunskap hos allmänheten

Nästan hälften av de patienter som diagnostiseras med cancer söker på grund av ett alarmsymtom, och cancer som debuterar med alarmsymtom har generellt bättre prognos. Alarmsymtom på cancer är alltså viktiga att känna igen, både för professionen och för allmänheten. Flera studier har dock visat att allmänheten har låg kännedom om alarmsymtom. Det leder till att endast tre av fyra patienter med alarmsymtom söker vård, och att många väntar runt en månad innan de söker vård. Individer från grupper med lägre socioekonomisk status, män och äldre personer har visat lägre kännedom om alarmsymtom och därmed längre väntetider.

Regionspecifikt innehåll

  • Norr
  • Stockholm-Gotland
  • Syd
  • Sydöst
  • Uppsala Örebro
  • Väst

 

 

 


Faktaägare: Marcela Ewing, RCC Väst
Ansvarig redaktör: Mimi Taylor

Sidan uppdaterad: 21 februari 2018