Livmoderhalscancer förebyggs bättre med nytt screeningprogram

Sidan publicerades 18 maj 2017

Det svenska screeningprogrammet med gynekologisk cellprovskontroll genomgår nu stora förändringar. Alla cellprover för kvinnor som har fyllt 30 år ska i fortsättningen analyseras för humant papillomvirus (HPV). Screeningen med gynekologiska cellprover blir därmed säkrare, effektivare och mer likvärdig i hela landet. På sikt väntas antalet fall av livmoderhalscancer minska.

Kvinna bokar tid för provtagning

 

 

 

 

 

 

Förbättringen av screeningprogrammet sker genom att ett nationellt vårdprogram införs, och innebär den största förändringen i denna verksamhet sedan starten på 1960-talet. Den redan höga tillförlitligheten med gynekologisk cellprovtagning kommer stärkas ytterligare och beräknas sänka antalet nyinsjuknande i livmoderhalscancer med 10 – 20 procent jämfört med nuläget.

– De allra flesta har inga cellförändringar, men att gå på gynekologisk cellprovtagning är ett sätt att skydda sig mot cancer, eftersom förändringar kan upptäckas tidigt, säger Björn Strander, gynekolog och ordförande i den nationella vårdprogramgruppen vid Regionala cancercentrum i samverkan.

Provet tas på samma sätt men ger säkrare provsvar

Undersökningen på barnmorskemottagningen, när provtagningen på kvinnan görs, kommer att gå till precis som förut. Riktlinjerna för åldersintervall och hur provet ska analyseras förändras dock för att ge bättre skydd och säkrare provsvar.

– Genom att i samma gynekologiska cellprov även söka efter vissa typer av humant papillomvirus (HPV), kan sjukvården identifiera riskgrupper som kan följas upp noggrannare än tidigare. Samtidigt kan den kvinna som får ett testresultat som visat att allt ser normalt ut känna sig ännu tryggare och säkrare än tidigare, säger Björn Strander.

Infektion med HPV är den bakomliggande orsaken till de flesta fall av cellförändringar på livmoderhalsen. Det är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige och i övriga världen. Viruset är så vanligt att de flesta vuxna någon gång har haft HPV.

– Det är bara om det finns HPV av så kallad högrisktyp som cellförändringar kan utvecklas till livmoderhalscancer, så det är det man söker efter. Om cellprovet innehåller den typen av HPV betyder det att kvinnan har en ökad risk att utveckla cellförändringar. Det behöver inte betyda att de utvecklas till cancer – de allra flesta cellförändringar gör inte det, säger Björn Strander.

Nya provsvar om HPV kan skapa oro

Att ytterligare en analysmetod införs innebär också att fler kvinnor kommer att få ett provsvar som kan skapa oro och ångest. Cellprovet kan innehålla HPV, oavsett om provet visar tecken på cellförändringar eller inte. Det är ett besked som kan väcka nya frågor.

Kommunikation med de deltagande kvinnorna och olika typer av informationsinsatser är därför mycket viktig både för att minimera de negativa psykologiska effekter som kan uppstå genom att analysmetoden för kvinnor över 30 år ändras.

– Det finns ingen behandling mot HPV men både HPV-infektioner och cellförändringar på livmoderhalsen läker oftast ut av sig själva. Det är viktigt att gå på sina kontroller regelbundet, varje gång man blir kallad. Då kan vi upptäcka kvardröjande förändringar som behöver behandlas eller tas bort, säger Björn Strander.

Mer likvärdig cellprovskontroll i hela landet 

Ett av målen med införandet av det nationella vårdprogrammet för livmoderhalscancerprevention är att gynekologisk cellprovskontroll ska bli mer likvärdig i hela landet. 

– Landstingen ansvarar för screeningen och alla landsting har ställt sig bakom de nya riktlinjerna. Införandet förutsätter samtidigt IT-utveckling och förberedelser som tar tid att få på plats. I de flesta landsting beräknas införandet kunna ske under 2018, säger Björn Strander.
Utbildning och informationsstöd till landstingen ska ge mer likartad information och tydligare innehåll i kallelsebrev och provsvar för att öka kunskapen och minska onödig oro. Ändrade IT-system ska också möjliggöra att kallelsesystemet fungerar bättre även för kvinnor som flyttar mellan olika landsting

– De som går på sina cellprovskontroller varje gång de blir kallade får redan idag ett 90-procentigt skydd mot livmoderhalscancer, eftersom cellförändringar kan tas bort innan de utvecklats till cancer. Det är fantastiskt bra resultat som nu kan bli ännu bättre, säger Björn Strander.

Fakta

  • Vårdprogrammet för livmoderhalscancerprevention bygger på Socialstyrelsens rekommendationer från 2015. Det har tagits fram vid Regionala cancercentrum i samverkan för att ge stöd och vägledning till landstingens process att införa screeningrekommendationerna för den gynekologiska cellprovtagningen.
  • De regionala cancercentrumen samverkar på nationell nivå för att tillsammans med landsting och regioner förebygga cancer och skapa en mer jämlik cancervård i hela landet. Det finns sex regionala cancercentrum i landet – ett i respektive sjukvårdsregion.
  • Målet med ett vårdprogram är att det ska bidra till en jämlik och god vård till alla patienter oavsett bostadsort, kön och socioekonomisk status. Syftet är att bidra till en nationellt likvärdig behandling och att successivt förbättra behandlingsresultat, överlevnad och livskvalitet.

Ansvarig redaktör: Bo Alm
Sidan uppdaterad: 18 maj 2017