Väntetid SVF hjärntumörer

Varje år insjuknar 1 300 patienter med primär hjärntumör. Cirka två tredjedelar av patienterna har en högmalign tumör (grad III–IV) med aggressivt förlopp och dålig prognos, där endast en liten del av patienterna lever efter fem år. En tredjedel av patienterna har i stället en lågmalign tumör (grad I–II) med långsamt förlopp och ofta många års överlevnad.

Kirurgisk behandling av hjärntumörer räknas i SVF som en del av utredningen. Därför räknas datum för läkemedelsbehandling eller strålbehandling efter det kirurgiska ingreppet som start av första behandling. I vissa fall behövs ingen sådan uppföljande behandling. För att avsluta vårdförloppet sätts då mätpunkten "ingen ytterligare åtgärd" vid uppföljningsbesöket efter operationen.

Ledtiden för kirurgisk behandling reviderades under våren 2017. Därför saknas data från 2016 och våren 2017. Ledtiderna för strål- eller läkemedelsbehandling kvarstår dock från tidigare version.

Ledtiderna är uppdelade i ”högmalign” och ”lågmalign”, där lågmaligna tumörer har längre tider. Vid lågmaligna tumörer krävs mer omfattande utredning för att välja optimal behandling. Tiden bedöms inte påverka patienternas prognos.

Den maximala ledtiden vid högmaligna tumörer är 48 dagar för start av strål- eller läkemedelsbehandling efter operation, eller 37 dagar till besked om att operation var tillräcklig behandling. Vid lågmaligna tumörer är motsvarande tider 97 respektive 72 dagar.

Hjärntumörer omfattar diagnoskoden C71 som innefattar ett hundratal olika diagnoser.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF, som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen.

Väntetiderna ska tolkas med försiktighet

  • Den väntetid som följs upp nationellt räknas från välgrundad misstanke till start av första behandling.
  • Diagrammet visar endast data som har rapporterats in till den nationella databasen. Några landsting har fortfarande svårt att rapportera alla data, t.ex. från primärvård och privata utförare.
  • SVF startar vid tidpunkten då välgrundad misstanke uppstår. Det inträffar ofta i primärvården. Många landsting har svårt att registrera ”start av SVF” vid detta tillfälle och registrerar därför tidpunkten då remissen kommer in till sjukhuset eller senare under utredningen. Den rapporterade väntetiden blir då kortare än den verkliga. De landsting som kan registrera vid rätt tidpunkt får därför längre rapporterade väntetider.
  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Kvalitetssäkringen av inrapporterad data har kommit olika långt i olika landsting och regioner.
  • Vissa diagnoser har få inrapporterade SVF, vilket gör att enskilda väntetider får stor effekt på mediantiden. Väntetiderna för diagnoser med ett fåtal fall varierar oftast mer kraftigt över tid. 
  • Om data saknas för en diagnos, region eller ett landsting beror det på att färre än tio patienter har rapporterats in. Respektive landsting har tillgång till en mer detaljerad redovisning än den som visas här.

Väntetider innan SVF 

I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

I rapporten anges endast tid fram till operation. Jämförbar ledtid saknas.

Rapport Ingångsvärden, rapport 2, 2016 (pdf)

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Nationellt kvalitetsregister hjärntumörer

Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm
Sidan uppdaterad: 13 november 2017